Tidigare värmdes kedjehuset i Laggarhult, byggt i mitten av 1970-talet, med direktverkande el och en frånluftsvärmepump. När det blev tal om att dra fjärrvärme i området var Lena Jansson och hennes man tveksamma.
De hade tidigare bytt enstaka element, och tyckte att det började bli dags att byta ut alla de gamla elementen, men eftersom det inte fanns vattenburen värme i huset skulle alla rör till fjärrvärmen behöva ligga synligt, utanpå innerväggarna.
— Jag tyckte det var ett ingrepp i huset. Det var dyrare än att bara byta radiatorer också. Men man fick ett bidrag från Länsstyrelsen om man bytte från direktverkande el och vi bestämde oss till slut.
Familjen var de sista i samfälligheten, där huset ligger, som nappade på erbjudandet, och fick också vänta till sist innan fjärrvärmen installerades. Lena Jansson kommer ihåg att gatan var uppgrävd när det var studentmottagningar i området.
— Det var massor av barn födda 1990 här, som tog studenten när gatan var uppgrävd. Vi undrade hur det skulle gå när alla gäster skulle komma till oss, säger hon.
Det var många hantverkare inblandade i arbetet, men Lena Jansson tycker att installationen gick över förväntan, och är mycket nöjd med investeringen.
— Det är lättskött, jämn skön värme, miljövänligt, tyst. De gamla elradiatorerna surrade och knäppte och slog av och på, det här är helt tyst. Vi har det inte lika torrt inne heller.
De synliga rören tänker hon inte på längre, och en del har hon hängt gardiner för, eftersom de sitter i anslutning till fönstren.
— Jag ser inte rören. Jag bara njuter av värmen, säger hon.