Vid 06.30 börjar de första lastbilarna lossa sin last, och rullcontainer efter rullcontainer skjuts in på lagret. Varubilarna avlöser varandra och lagret fylls snabbt på. Vissa varubilar kommer två gånger om dagen, andra en gång om dagen och de lokala leverantörerna några gånger i veckan. Allt som rullats in på lagret ska vara ute i butiken före kvällen. Men eftersom de flesta leveranserna nu för tiden är dagliga krävs inget större lager.
Ett avancerat dataprogram räknar av varorna som sålts, har koll på hur mycket som brukar säljas, och sköter beställningarna. På lagerhyllorna står varor som blivit över efter kampanjer.
– Det går inte att ha koll på de mängder som vi omsätter. Och man måste våga lita på programmet, säger Hans Söderberg som är försäljningschef för kolonial och den som håller ett vakande öga på dataprogrammet.
Personalen som tar emot lasten är också de som plockar upp varorna i butiken. För det mesta två och två.
– Jobbet blir mycket roligare då och så peppar man varandra, säger Hans Söderberg.
Han har själv en lång Ica-historia med start på Ica Norr-City och har sedan varit med under hela Lövåsentiden. Från Mathuset till Kvantum och Maxi.
I dag arbetar Hans Söderberg i en butik som har 20 000-22 000 handlande kunder varje vecka. Mest säljs det till mathelgerna jul, påsk och midsommar, och då blir naturligtvis också mer varor att ta hand.
– Julafton är egentligen den enda dagen vi inte får några varor, för då har vi stängt.
Bak bakom tårtorna
– I bageriet gör vi av med över ett ton vetemjöl – varje vecka, säger Micke "Bagarn" Valfridsson.
Om man höjer blicken från disken med tårtorna och bakverken ser man rakt in i bageriet. Närmast ligger konditoridelen och här kan man överlägga "rakt över disk" om hur tårtan ska se ut.
– Och ändå är det många som inte vet att vi har ett eget bageri, säger Micke "Bagarn" Valfridsson som chefar över bageri och konditori.
Här handlar det inte om bake-off, utan här bakas det från grunden och 99 procent av all deg görs på plats. Men som i alla andra bagerier är det rationellt. Degar görs för flera dagar och förvaras först i frysen för att sedan ta plats i kyl- och jässkåp – allt för en effektiv produktion.
Men Micke "Bagarn" Valfridsson är noga med att understryka att det är ett hantverk som de håller på med. Han började som bagare 1982 och tycker fortfarande att det är lika kul.
– Skapandet, friheten, att jobba med händerna. Det gillar jag. Här trycker man inte på en knapp. Jag och mina bagarkollegor Markus och Jocke har en stolthet över vårt hantverk, även om vi har maskiner till hjälp.
I bageriet finns en produktionslinje. Via degskål till rundrivaren, som formar runda degar i förinställd storlek. Sedan får degen åka runt på ett band under fem minuter för vila och avslappning. I slutmomentet åker de runda, utvilade degbitarna in under valsar, som kan ställas in i olika storlekar, och degen pressas till exempel till en småfranska eller ett stort lantbröd.
I konditoridelen står Elin och gör blåbärstårtor på löpande band. Medan bagaren lever sitt yrkesliv i skymundan, har konditoryrket fått ett uppsving tack vare olika tv-program.
– Det är svårt att få tag i bagare i dag. Utbildningen är en treårig gymnasieutbildning, berättar Micke "Bagarn" Valfridsson.
I bageriet jobbas det alla dagar i veckan, och med arbetsdagar som börjar 05.30 för att det ska finnas nygräddat bröd när butiken öppnar. Det är sex personer i bageriet och två i konditoriet.
Även om Micke "Bagarn" Valfridsson helst inte bakar hemma har han ett tips till alla som gör det.
– Ofta bearbetar man degen för kort tid. Vi kör den mellan åtta och tio minuter i maskin.