"Jag hade vÀrldens bÀsta lÀrare pÄ TallÄs: Sid Jordan och Annika Löfvenborg. De drev en inriktning mot natur", minns Charlotta.
Charlotta Eriksson möter upp i den stora entréhallen till SMHI:s huvudkontor i Norrköping. Hon har flyttat dit frÄn Katrineholm, dÀr hon bodde i Gropptorp och Laggarhult och gick naturvetenskapliga linjen pÄ Duveholmsgymnasiet.
â Jag har alltid haft lĂ€ttare för matte Ă€n för sprĂ„k, sĂ€ger hon.
Hon visste att hon ville plugga vidare efter gymnasiet, men först behövde hon ett avbrott. Det avbrottet visade sig vara en folkhögskoleutbildning till fjÀll- och vildmarksledare i Malung.
â Man fick Ă„ka mycket skidor och sova ute. Det var en jĂ€ttekul utbildning, vi var mycket ute pĂ„ fjĂ€llet.
I Malung insÄg hon ocksÄ att nÀsta steg i livet inte skulle bli en ingenjörsutbildning, som hon först hade tÀnkt. Redan som barn hade hon intresserats av extremvÀder och naturfenomen. Uppe pÄ fjÀllet blev det extra tydligt hur viktigt det Àr med tillförlitliga vÀderprognoser.
â Om du ska guida en grupp pĂ„ fjĂ€llet blir du vĂ€ldigt vĂ€derberoende, det Ă€r vĂ€ldigt skiftande vĂ€der.
Meteorologyrket handlar mycket om atmosfÀrfysik. SÄ för att bli meteorolog lÀser man först ett kandidatprogram i fysik och sedan en tvÄÄrig masterutbildning med inriktning pÄ meteorologi. För det flyttade Charlotta till Uppsala.
â Det Ă€r en vĂ€ldigt mansdominerad utbildning, sĂ„ av kanske 60 personer var vi nog 10 tjejer. Jag var ocksĂ„ nĂ€stan Ă€ldst av de som pluggade och jag var 20.
Charlotta minns reaktionen hos vÀnnerna pÄ folkhögskolan i Malung nÀr hon berÀttade att hon hade sökt ett kandidatprogram i fysik. "En kompis började lasta upp tjocka fysikböcker för att avskrÀcka mig", sÀger hon.
Men vad gör dÄ en meteorolog, förutom att förklara för oss var och nÀr det kommer att regna? Det visar sig att det kan skilja sig vÀldigt mycket.
â Jag Ă€r prognosmeteorolog och i min grupp tar vi bland annat fram prognoserna till vĂ„r hemsida och app samt SMHI:s vĂ€dervarningar. Vi kommunicerar vĂ€ldigt mycket utĂ„t. Vi Ă€r bland annat med i P4:s lokala kanaler och sjörapporten, vi har ett 30-40-tal radiosĂ€ndningar om dagen. Sen ansvarar vi för vĂ€derdelen i SMHI:s sociala kanaler.
Charlotta fick upp ögonen för meteorologyrket nÀr hon gick en utbildning till fjÀll- och vildmarksledare. "Om du ska guida en grupp pÄ fjÀllet blir du vÀldigt vÀderberoende, det Àr vÀldigt skiftande vÀder", sÀger hon.
Som meteorolog kan man ocksÄ jobba med bland annat luftmiljö, prognoser för energiproduktion som vind- och vattenkraft eller fördjupa sig i klimatfrÄgor.
â För allmĂ€nheten Ă€r det vi som syns mest, fast vi Ă€r en sĂ„n liten del av hela SMHI. Som prognosmeteorolog fĂ„r man bĂ„da sidor av myntet: man fĂ„r nörda ner sig i data och prognosmodeller, men samtidigt ska man tolka datan till allmĂ€nheten som inte har samma kunskap. Man kan ha gjort en hur bra vĂ€dermodell som helst, men det spelar ingen roll om vi inte kan fĂ„ ut den sĂ„ att alla förstĂ„r.
En av de vanligaste frÄgorna Charlotta fÄr av folk som fÄr höra att hon jobbar som meteorolog Àr "nÀr fÄr man se dig i tv, dÄ?"
En av de vanligaste frÄgor Charlotta och andra meteorologer fÄr Àr "nÀr fÄr vi se dig i tv dÄ?" Men tvÀrtemot vad mÄnga nog kan tro Àr det, för henne och mÄnga andra meteorologer, inte mÄlet med yrkeslivet att stÄ framför vÀderkartan i Aktuellt.
â Det Ă€r vĂ€ldigt olika. I min grupp Ă€r det nĂ„gra som jobbar lite extra Ă„t tv-kanalerna. Jag brinner mest för vĂ„ra konsekvensbaserade vĂ€dervarningar. Det Ă€r utmanande att presentera vĂ€dret live, det Ă€r en prognos med osĂ€kerheter och man ska fĂ„ ut informationen pĂ„ ett bra sĂ€tt.
Charlottas grupp pÄ SMHI i Norrköping medverkar i mellan 30 och 40 livesÀndningar om dagen för olika radiokanaler. En gÄng knÄpade Charlotta till och med ihop en prognos pÄ rim för P4 Sörmland.
Hon berÀttar att man, för att kunna göra en prognos framÄt, först behöver samla in vÀderobservationer frÄn hela jorden.
â Vi har mĂ€tstationer i hela landet och man anvĂ€nder sig ocksĂ„ av vĂ€derobservationer frĂ„n till exempel flygplan och bĂ„tar, men ocksĂ„ frĂ„n satellit och radar för att fĂ„ en sĂ„ heltĂ€ckande bild som möjligt. NĂ€r man har samlat ihop all data mĂ„ste man fylla i tomrummen utifrĂ„n tidigare modeller och prognoser, sĂ€ger hon.
UtifrÄn det kan man driva en prognosmodell baserad pÄ beskrivningar av hur saker rör sig i atmosfÀren.
â Det Ă€r dĂ€r fysiken kommer in, prognosen Ă€r jĂ€tteberoende av hur korrekt den insamlade datan Ă€r.
I Charlottas grupp i Norrköping Àr det ett 30-tal som jobbar med bland annat prognoser, vÀdervarningar och kommunikation. I mitten av kontoret Àr sex stora tv-skÀrmar ihopkopplade till en gigantisk skÀrm som ofta visar aktuell vÀderinformation.
Vad Àr det svÄraste med jobbet?
â Det Ă€r mĂ„nga beslut att ta, man mĂ„ste vĂ€rdera hur sannolik varje prognos Ă€r. Det kan vara klurigt att ta fram det och beskriva osĂ€kerheterna. Jag kan ocksĂ„ kĂ€nna att om vi för femte dagen i rad inte lyckas trĂ€ffa rĂ€tt pĂ„ regnskurarna sĂ„ kan det finnas en uppgivenhet, speciellt under sommaren nĂ€r alla Ă€r lite mer vĂ€derintresserade. Men det Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt givande.
Hur kÀnns det nÀr folk klagar pÄ vÀderprognoserna?
â I början var det lite frustrerande, det kan vara svĂ„rt att gĂ„ in i en yrkesroll och fĂ„ skit. Men man fĂ„r lĂ€ra sig att bli hĂ€rdad, och ibland kan det ocksĂ„ ligga nĂ„got i kritiken. Det ligger ju pĂ„ oss att kommunicera det hĂ€r pĂ„ ett bra sĂ€tt.