Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar årligen statistik som jämför landets gymnasieskolor. Av den senaste statistiken, som gäller läsåret 13/14, framgår att Katrineholms kommun i flera delar håller sig inom riksgenomsnittet eller på den övre halvan jämfört med övriga kommuner.
Statistiken gäller den första elevkullen som tog examen efter gymnasiereformen 2011.
Betygspoängen i Katrineholm varierar beroende på program men ligger inom rikssnittet. De högskoleförberedande programmens elever har ett snitt på 14,1 vilket ger plats 163 av landets 290 kommuner.
Samtidigt är betygspoängen för yrkesprogrammen 13,5 vilket placerar kommunen på plats 37.
– Det är glädjande att vi sticker ut så positivt med yrkesprogrammen. Vi har en lång tradition av att ha jobbat väl med våra yrkesprogram. Många elever får sina förstahandsval, och det kan vara en motivation för dem, säger Helene Björkqvist, bildningsförvaltningens chef.
Hon ser att det finns många olika faktorer bakom det faktum att kommunen resultatmässigt släpar efter i grundskolan, men ligger bra till i gymnasieskolan. Men att elever i stor grad får sina förstahandsval och därmed kommer in på utbildningar som intresserar dem extra mycket spelar in, tror Helene Björkqvist.
Kommunen hamnar inom rikssnittet när det gäller elever med grundläggande behörighet till högre studier. Nationellt kan SKL se en väldigt stor nedgång på detta område, främst bland män som har gått yrkesprogram.
När faktorer som exempelvis föräldrars utbildningsnivå och inkomst vägs in i statistiken hamnar kommunen på plats 39 av 212 svarande när det gäller andel gymnasieelever som tar examen inom tre år. Det är första gången som SKL även mäter utifrån dessa faktorer i jämförelsen.
Helene Björkqvist säger att det nu gäller för kommunen att hålla i de goda resultaten.
– Det handlar om ett långsiktigt arbete.