– Det blir stora problem.
Det menar Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande. 40 personer ska i år anvisas till Katrineholm efter att lagen trätt i kraft den 1 mars.
Lagen införs dels för att förbättra de nyanländas chanser att komma in i arbets- och samhällslivet, dels för att alla landets kommuner ska ta sitt ansvar i den ansträngda flyktingsituationen.
– Jag trodde att kommunerna som inte tagit emot så många skulle fyllas upp först. Men nu görs det ingen sådan skillnad, tycker Dahlström.
Länsstyrelsens aviseringar till länets kommuner är en blåkopia på Arbetsförmedlingens nationella fördelningsnyckel. Den bygger på beräkningar av kommunernas arbetsmarknader, befolkningar, tidigare mottaganden och antal asylsökande. Därför anvisas nu inga nyanlända alls till Vingåker och Flen, medan Nyköping och Strängnäs får ta emot flest.
Ingen hänsyn tas till underskottet på bostäder som alla länets kommuner säger sig ha.
– Men fördelningen kan omförhandlas med hänsyn till bostadsmarknaden, säger Lucie Riad vid länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet.
I Katrineholm uppges 500 personer stå i kommunala KFAB:s bostadskö. De privata fastighetsägarna har få lägenheter att uppbringa. Kösystemet får inte sättas ur spel av lagstiftningen, anser Göran Dahlström.
– Här ska varken ministrar eller flyktingar gå före i kön.
Han vill ännu inte säga hur, men tillstår att kommunen ska ta sitt ansvar för de nyanlända som väljer att komma till Katrineholm. Men bostäderna blir av tillfällig karaktär och lär inte skilja sig mycket från asylförläggningsboende.
– Effekten ser vi först i höst och under nästa år, tror han.
– Fördelningssiffrorna gäller för ett år som kommer att bli något av en försöksverksamhet. Därefter diskuterar vi omfattningen av kommunernas mottagande precis som vi gjort förut, med skillnaden att det nu är tvingande, säger Lucie Riad.