Blir vi påverkade av vädret? Det är en tämligen överflödig fråga. Vi vet att vädret har betydelse för hur vi mår. Påverkas man inte själv så vet man andra som till exempel får ont i leder eller drabbas av en gråare värld i sitt inre när regn och mörker råder i morgonväkten.
Det finns en vetenskap som studerar sambanden mellan människa och meteorologi: biometeorologi. Sambanden finns, både vad gäller kropp och själ.
Poeten Anna Maria Lenngrens grevliga änka, i dikten Porträtterna från 1796, satt på sitt gods, "drack ständigt te på fläder och hade ben, som spådde väder". Om Lenngren raljerade om benen som spådde väder vet man inte. Alla blir inte trodda när de påstår sig få ont i huvudet av antågande åska, känner kylan i lederna, eller blir allt dystrare till sinnes i takt med att höstlöven faller.
— Nu är otyget här, sa grannen om snön som kom under fredagsnatten.
Temperaturer och lufttrycksförändringar påverkar människokroppen, det känner man till inom biometeorologin. Den växte fram som vetenskap under 1900-talet, och används i människors vardag i flera länder, i synnerhet i Tyskland. Där finns väderföretaget Donnerwetter som utifrån väderprognoser ställer prognoser för sex kroppsliga och själsliga besvär: sömnbesvär, nedstämdhet, förkylning, huvudvärk, ledbesvär och migrän.
Sambandet väder – huvudvärk till exempel är små lufttrycksförändringar som ger ohörbara ljudvågor. Ont i lederna blir värst mellan 0 och 7 grader och 80 procents luftfuktighet.
"Folk tror att jag bara inbillar mig", skriver en kvinna i en läkarfråga i Hemmets journal med rubriken "Varför mår jag så dåligt vid väderomslag?". Och doktorn svarar: "Det finns många, många människor som är känsliga för vädret. När kroppen bli lite äldre och märkt av sjukdomar och skador så reagerar också nervsystemet mera för omslag i vädret."
Doktorn ger även exempel på åkommor som har starkare symptom vid väderomslag: reumatiska värksjukdomar, migrän, astma och depression.
På SMHI har de börjat få frågor om samband mellan väder och mående. Det finns. Men än så länge har SMHI inga bioprognoser.
— Jag tror inte man har uppmärksammat det där så mycket, inte som något som bitit sig fast reellt, säger Joakim Langner på SMHI om det allmänna intresset för sambandet.
Hans område är värme och luftfuktighet.