På söndagen, i samband med "kulturarvsdagen" arrangerade Sörmlands museum ett antal rundvandringar och föreläsningar på temat "mötesplatser". I Katrineholm presenterades Backavallens läktare, av byggnadsantikvarie Emelie Mattsson.
Katrineholms stad planerade att bygga en idrottsarena redan på 30-talet, men andra världskriget kom emellan. När Backavallen till slut skulle byggas anlitades arkitekterna Mary och Rudolf Makowski och Larsson, den senares förnamn är numera okänt.
- Vid den här tiden är det två arkitekturströmningar som möts. Dels 50-talets nyrealism, med lekfullhet och omsorg både i form och i materialval, dels 60-talets brutalism, som innebar vördnad av de rena, råa materialen. Tidigare hade man velat klä in och täcka över, i brutalismen ville man visa, sa Emelie Mattsson.
Mycket är original på Backavallens läktare: armaturerna i taket, de elegant svängda sidorna, stuprörssystemet utom hängrännorna, räckena och bänkarna i trä, som dock förlorat sina ryggstöd och fått färgglada plastsitsar.
- Jag tycker om sitsarna. De är inte original, men de bidrar till det lekfulla, sa Emelie Mattsson.
- Läktaren är otroligt snygg. Man ser att många idrottsanläggningar från den här tiden har försvunnit, sa Cecilia Björk, som tillsammans med Lars Nordling var med på visningen av Backavallen.
Björk och Nordling har nyligen gett ut boken Stadsvandringar i Katrineholm, där Backavallens läktargavlar beskrivs som "unika utropstecken mot skyn".
Emelie Mattsson och två andra byggnadsantikvarier vid Sörmlands museum har gjort en så kallad förundersökning med åtgärdsplan av Backavallens läktare. Tanken är att kommunen ska använda planen i arbetet med läktaren.
- Vi vill att konstruktionen ska komma till sin rätt, och att de blå kioskerna ska flyttas. De är helt felplacerade, sa Emelie Mattsson, och fick medhåll av åhörarna på presentationen.