Kommunen har inte haft något avtal om flyktingmottagande sedan 2010. Skälet, säger kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S), är att kommunen ändå har ett stort mottagande av nyanlända med anhöriganknytning. Dahlström har också velat göra en markering genom att vägra avtal. Det är något som han har kritiserats hårt för, men han har stått fast vid skälet.
— Vi har velat visa regeringen att fördelningen är felaktig och osolidarisk, både i Sverige och EU.
Men från dagen före nyårsafton har Katrineholm ett avtal med staten, via länsstyrelsen. Avtalet innebär att kommunen åtar sig att ta emot två nyanlända.
Helst skulle Göran Dahlström ha velat fortsätta vägra avtal. Men det hade kostat kommunen för mycket. Nu gäller nämligen ett prestationsbaserat ersättningssystem, som innebär att kommuner som i förhållande till sin folkmängd tar emot många nyanlända får högre ersättning. Kommunchefen Sari Eriksson berättar att Katrineholms kommun är nummer fyra i landet vad gäller mottagande, i förhållande till folkmängden.
— För att få pengar enligt det nya systemet måste vi skriva under ett avtal om mottagande, säger Göran Dahlström.
Det finns ingen relevans i systemet, och det som finns på papper har inte med verkligheten att göra, anser han.
Till och med november 2013 tog Katrineholms kommun i praktiken emot 355 nyanlända. I år beräknas lika många flytta till kommunen. Det innebär att sex miljoner kronor extra kan räknas in i budgeten genom att avtalet med länsstyrelsen har skrivits under.
— Det är för mycket pengar för att inte skriva under, säger Göran Dahlström.
De extra pengarna innebär bland annat att det går att satsa mer på förskola och skola, berättar han. Bildningsnämnden är i stort behov av ökade resurser i och med att många av de nyanlända är barn.
Var de upp emot 400 nyanlända som väntas i år ska bo är en svår fråga. Som Kuriren har berättat tidigare är trångboddheten stor.
— Det är överfullt i bostäderna, säger Göran Dahlström.