Det skedde i samband med ett seminarium som föreningen Ekomatcentrum arrangerade i Stockholm. På plats för att ta emot diplomet fanns kostchefen Camilla Wiström, enhetschefen Robert Henriksson och Anneli Hedberg (S), ordförande i service- och tekniknämnden som ansvarar för den kommunala maten.
Katrineholm var den kommun 2014 som ökade sin andel inköp av ekologiska råvaror mest, med 316 procent jämfört med 2013 .
- Det känns jättekul, både att vi har lyckats nå vårt mål och att alla våra kök får uppskattning för allt arbete de har lagt ner. Det är också mycket tack vare att politiken har velat satsat, säger Henriksson.
De 96 kommuner och landsting som lyckats placera sig överst på Ekomatcentrums lista har en sak gemensam: de har alla uppnått det nationella målet 25 procent ekologisk mat i offentlig sektor. Målsnöret sprängdes i fjol. Katrineholm bidrog med ett intensivt arbete i projektet Klimatsmart mat, som startade hösten 2013 i två skolkök.
Sedan dess har målsättningen med råge spillt över hela den kommunala måltidsverksamheten. Under framgångsåret 2014 strävade kommunen mot 30 procent ekologisk mat i skolor och äldreboenden. Det landade på 32 och är i dag uppe på 34–35 procent. Men det ska bli ännu högre.
Enligt förslaget till nytt måltidsprogram som Hedbergs nämnd har antagit, ska de ekologiska varorna senast 2020 stå för 40 procent av den offentliga maten. Samtidigt ska 15 procent av livsmedlen vara närproducerade, jämfört med nio procent i fjol. Onödigt matsvinn ska minskas och transporternas miljöpåverkan ska pressas ner.
- Många pratar om den ekologiska maten – bara. Vi tycker att vi har fått in helheten i vårt arbete, säger Anneli Hedberg.
Upp till den mest framgångsrika ekomat-kommunen i Ekomatsligan har Katrineholm en bit kvar. Vellinge toppar med 57 procent ekologiska inköp.