Mellan 20 och 25 procent av eleverna i Katrineholms skolor äter någon form av specialkost i skolan.
Varje dag får 20–25 procent av Katrineholms elever någon typ av specialkost till lunch. Orsaken kan exempelvis vara allergier eller religiös övertygelse.
Men den som i höst vill ha specialkost i skolan, måste ansöka om det via kommunens e-tjänst, och dessutom ofta styrka ansökan med en journalhandling från hälso- och sjukvården.
Camilla Wiström, kostchef i Katrineholm, har tidigare berättat i tidningen om de problem som specialkosten kan innebära.
– Det har blivit mycket mer tyckande. Föräldrar som bestämmer att det här vill inte jag att mina barn ska äta. Barn som av medicinska skäl behöver annan mat ska självklart få det, men det är inte alla som faktiskt behöver den, har hon sagt i en tidigare intervju.
Hon har varit med och tagit fram de nationella riktlinjer kring specialkost i skolorna som presenterades i februari. I höst börjar de att gälla i Katrineholm.
Frida Segerberg, dietist på kommunen, säger att Katrineholm har högre andel specialkost i skolorna än länets andra kommuner.
– Kanske på grund av att den varit mer lättillgänglig, säger hon.
Andra sörmländska kommuner har sedan tidigare liknande krav på intyg, vilket har minskat andelen specialkost.
Frida Segerberg förklarar varför förändringarna har gjorts.
– Vi vill säkerställa att man har fått hjälp att utesluta andra diagnoser, därför behövs ett intyg. Då kan också allergierna följas upp. Ofta växer de bort.
Nytt för i höst är att begreppet specialkost delas upp i två delar – specialkost och anpassade måltider. Specialkosten är medicinskt motiverad, medan anpassade måltider kan vara vegetarisk mat, kost av religiösa skäl eller kost på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Innan man ansöker om anpassade måltider på grund av NPF-diagnos, vill skolan ha en dialog med vårdnadshavarna.
– Vi vill förbättra samarbetet för att öka elevens närvaro och måluppfyllelse. Vi vill också ha en fortsatt dialog för att eleven ska utmana sitt ätande och kunna äta fler olika rätter, säger Frida Segerberg.
I höst kommer eleverna också att mötas av en utökad lunchbuffé. Där kommer bland annat att finnas mat med lågt laktosinnehåll och även en vegetarisk rätt. Fler elever än tidigare kommer därför att kunna hämta sin mat vid den vanliga buffén.
– Målet är att inkludera och att minska utanförskapet, säger Frida Segerberg.