Det började med att klass 3-4, så att säga, gjorde motståndet schack matt i kommunfinalen. Det fortsatte med distriktsfinal i Nyköping och en andra plats av tio. Detta gav en riksfinalplats i Schackfyran, tävlingen som klassen deltar i.
Till finalen är det nu mindre än en månad.
- Då blir vi nummer ett, flinar eleven Josef Kvarnström.
Fast egentligen började alltsammans under lektionstid. Till höstterminen 2012 fick landets fjärdeklass-lärare frågan om de ville släppa in en schackledare i klassrummet. 3-4:ans lärare Christina Assermark tyckte att det skulle vara ett smart drag.
- Schack är bra för matteundervisningen.
Entré: Kent Vänman från Sveriges schackförbund. Han kom med brädor och pjäser, spelgrunder och beprövade strategier. Han finns också på plats när tidningen tittar förbi och de 21 eleverna övar schack mot klocka för första gången.
Kanske är det speltidens tickande som gör att spänningen i klassrummet går att ta på. Pannor ligger i djupa veck, bönder och löpare far över brädena.
- De som inte spelat förut har lärt sig ungefär på en timme. Går man i fyran är man i precis rätt ålder för att snabbt ta till sig schack. Man är tillräckligt smart och fortfarande nyfiken till sinnet, säger Vänman.
Några av eleverna hade spelat schack tidigare. Men med experten Vänmans hjälp har de blivit bättre. Hugo Westerdahl slår numera sin pappa "hur lätt som helst".
- Han lärde mig när jag gick i förskolan. Han har ett jättegammalt spel i elfenben.
Schackfyran handlar dock inte om att slå ut motspelaren, påpekar Assermark.
- Det bygger på att delta och att hjälpa klassen. Alla känner att de kan bidra utan att vara jätteduktiga.
På så vis är de alla vinnare: eleverna som har kul och skolan som har pedagogiska nyttor att dra av schack. Spelet utvecklar koncentrations- och minnesförmågan och det matematiska tänkandet.
- Eleverna har till exempel lärt sig koordinatsystemet genom schack och på så sätt fått en gratis kunskap genom spelet.