Tiden sätter sina spår. Allt åldras nämligen inte med behag.
I det längsta försökte jag blunda för förfallet och intala mig själv att det kanske inte var så farligt ändå. Men för sisådär tio år sedan var det uppenbart att bäst före-datumet var på väg att gå ut. Om det inte redan hade gjort det.
För det går inte att hålla färgen hur länge som helst. Något var tvunget att göras. Men hur? Experterna kom med massor av tips, de som själva har prövat olika metoder och, om de får säga det själva, har lyckats.
Jag lyssnade och försökte följa i alla fall några av råden. Men det tar ju så mycket tid. Och inte vet jag om jag är så nöjd med resultatet heller. Visst, det blev en förbättring, men bara på kort sikt. Nu vet jag att det inte finns några genvägar och tålamodet börjar tryta. Jag har inte lust att börja om en tredje, eller om det är fjärde, gång. Då finns det bara en sak att göra.
Så nu har jag ringt firman som lovat komma och byta alla fönster. Det ska bli kul att få se bra ut framåt sommaren.