Annika Mindedal, forskarutbildad lärare och lektor, är en av Katrineholms språkutvecklare som stöttar de kommunala skolornas lärare genom bland annat utbildningar.
Läroplanen säger att läskunnighet ska kunna uppvisas efter årskurs tre. Men Katrineholms kommun sätter ribban efter årskurs ett. Regeringen är inne på samma linje i de nyligen presenterade kunskapsmålen.
Läsundervisningen är skolans uppgift, och här är lärarens kompetens av stor betydelse. Men att föräldrarna läser högt och tillsammans med barnen är mycket viktigt för läsintresset, framhåller Annika Mindedal.
– Föräldrarna måste tro på att de är viktiga.
I praktiken kan det dock finnas faktorer som gör det svårt att nå målet om 100-procentig läskunnighet efter ettan. Men Annika Mindedal anser att det är bra att Läslyftet ger en tidig avstämning så att rätt stöd och rätt utmaningar kan ges tidigt till alla. Många barn klarar förstås målen med råge. Det finns ingen övre gräns för vad de ska nå.
Läslyftet är inte i gång än på alla skolor.
– Det är i startgroparna, men har inte satt sig riktigt än.
Fortbildningar och läs- och skrivprojekt pågår dock över allt i kommunen, oavsett läslyft. I förskola och förskoleklass läggs grunden för goda läsare. Bra förutsättningar är att barnen har ett bra ordförråd, är språkligt medvetna och att de känner till bokstäver och vet hur de "låter".
Att 84 procent av eleverna är läskunniga när de slutar ettan ska man ta med en nypa salt, säger Annika Mindedal. Mätningarna är ännu inte exakta på alla skolor, men lagom till årets ettor slutar görs en ny så kallad screening.
Långsiktighet i arbetet är viktig. Det gäller för fler än eleverna i ettan, för en sak är säker:
– Man blir aldrig färdig som läsare.