Ett litet enkelt växthus följde med i köpet av vår villa. När man går upp för vår trapp glänser glaset i solskenet på en liten höjd. Perfekt läge för odling av diverse härliga grönsaker. I mitten av byggnaden en liten gång av stenplattor, på sidorna två jordfyllda bäddar. I min lyckliga iver att bli villatant satte jag med stor frenesi och förhoppning ner allt jag tycker är gott. Vilket resulterade i cirka två mjöliga tomater, blommande spenat, besk ruccola och inte en enda paprika.
Nybörjarmodet fick sig en törn men jag lärde mig också att växthus blir väldigt varma, det man odlar kräva mycket vatten och jorden sukta efter näring, snustorr som den var. Att läsa på om växthusodling föll mig aldrig in. Hur svårt kan det vara liksom?
Året efter grävde jag i alla fall ur bäddarna. La täckväv och fyllde med fin svartvit sjösten. Nu skulle här odlas i krukor i stället. Med ny frisk, näringsrik jord. När väl stenprojektet var klart hade vi nått augusti. Skörden uteblev.
Tredje året gillt fylldes så de nyinköpta stora krukorna. Illgrönt, ljusgrönt, skirt grönt, mörkt grönt – och rött – lyste mitt växthus! Miljontals chilifrukter hade fått fnatt. Som jag fått av grannen... Som ägnat våren åt att förså, omplantera, ta hand om... Hon lyckades så bra att några plantor fick flytta in hos mig.
Inte heller denna gång kunde jag ta åt mig någon sorts ära och stolt duka fram min lyckade skörd. Jag hade förvisso planterat om plantorna, och jag kom ihåg att både vattna och ge extra näring. Så här flera år efteråt har vi fortfarande chili åt ett helt kompani.
Mitt smarta krukprojekt har dock visat sig bli en ganska dyr historia. Nu kan ni komma med råd om hur bra det är med en egen kompost. Men, nej jag har ingen (och särskilt inte efter att svärfar hittat ormägg i sin!). Således lägger jag en miljard på jordsäckar varje vår. Och ett gäng slantar på fröpåsar. När jag väl läser på baksidan skulle man ha blötlagt och sått i... januari!?
Projekt växthus går som det går. Nåja, skam den som ger sig. Senast i helgen köpte jag några nya fröpåsar med plocksallad och utmaningen basilika.
På väg uppför trappan för sådd skådar så mina ögon en frodig grönska. Trots täckväv, träplank och fin sjösten har den tagit sig in, upp, växer så det står härliga till. Det finns helt enkelt dem som är bra mycket bättre på kultivering än vad jag någonsin kommer att bli. Vilken tur att jag sett att en påse på Bondens marknad i Stockholm ger 45 spänn. Det ska ge bäring det här – kirskål blir min nya sommarbusiness!