Vad som hände i Strängnäs domkyrkas nedre sakristia den 31 juli i år, kan komma att påverka tillgängligheten av inte bara domkyrkans skatter, utan stora delar av Sveriges största gemensamma kulturarv – det kyrkliga.

Glasmontern som begravningsregalierna förvarades i installerades 1993, då 1600-talsföremålen flyttades tillbaka till domkyrkan från Livrustkammaren. Lösningen godkändes ur både antikvariskt och säkerhetsmässigt perspektiv – och har så gjort i långt fler kyrkor och andra sammanhang.

Det konstaterar Ebba Gillbrand, byggnadsantikvarie på Länsstyrelsen i Sörmland, som i egenskap av tillsynsmyndighet utreder stölden.

– Inget i min undersökning pekar på annat än att säkerhetsnivån var tillfyllest. Det var okrossbart glas och larmet gick. Men vi är där vi är och det här adresserar verkligen att vi måste ta tag i det här i både vårt stift, länet och landet som helhet. Det gör vi nu.

Samtal förs inte bara lokalt och regionalt, utan mellan landets länsstyrelser, Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan och säkerhetsspecialister.

– Det här blir en nationell fråga för länsstyrelserna, att prova den lösningen för kyrkorum, säger Ebba Gillbrand.

Tror du det blir en förändring?

– Det kan bli en förändring av hur man visar föremål som är värdefulla både ekonomiskt och kulturhistoriskt. När det gäller föremål som regalierna kan det hända att man landar i en mer restriktiv hållning.

Samtidigt, poängterar Ebba Gillbrand, är ambitionen tydlig.

– Staten är inte intresserad av att i onödan reducera allmänhetens tillgång till kulturarvet. Vi har haft en hög nivå när det gäller att visa vårt kulturarv, som inte minst kyrkligt är ovanligt rikt. Det har hänt mycket på säkerhetsfronten sedan montern i domkyrkan kom till, så man kan säkert hitta bra lösningar.

Samtal förs även med och inom Strängnäs domkyrkoförsamling som äger kyrkans inventarier.

– Diskussionerna handlar överlag om de föremål som finns i domkyrkan. Vi har ju mer av kulturhistoriskt värde än regalierna, säger domprost Christofer Lundgren.

Han tillägger:

– Den viktigaste tanken även efter fyra veckor, är att det inte förekom hot och våld. Att ingen person kom till skada.

Det, menar han, är en följd av den en gång gjorda avvägningen mellan tillgänglighet och säkerhet för inte bara föremål, utan även människor.

Domkyrkan har inga väktare.

Ingen kom till skada för att ingen människa stod emellan föremål och förövare?

– Precis.

Om föremålen kommer tillbaka – ska de visas för allmänheten igen?

– Det är en fråga vi får ta ställning till, säger Christofer Lundgren.

År 2013 utsattes Västerås domkyrka för stöld av en krona och en spira på Erik IVX:s gravmonument. I fjol invigdes Skattkammaren, kyrkans gamla sakristia som byggts om till en utställningslokal med toppmodern säkerhetsnivå.

Enligt Västerås domkyrkokaplan Markus Holmberg tillkom Skattkammaren inte som en direkt följd av stölden, utan från en ambition att under säkra former kunna tillgängliggöra kulturhistoriska föremål.

De gamla visningslokalerna dömdes ut och stängdes åratal tidigare.

Valet av ny lokal föll på den gamla sakristian, som byggdes om i nära samråd med länsstyrelsen och med stöd av kyrkoantikvarisk ersättning.

– Dels är det ett väldigt vackert rum och dels har rummet en egen hög säkerhetsgrad. Det finns bara ett litet fönster och väldigt kontrollerade dörrar, så det var ganska enkelt att göra ett mycket effektivt skalskydd, säger Markus Holmberg:

– Montrarna håller samma säkerhetsklassning som kassaskåp fast de har glasrutor. Föremålen är så säkert förvarade som det över huvud taget går att ha dem förvarade. Det är ingen skillnad mellan att ha dem undanställda och att visa dem.

Skattkammaren har samma öppettider som Västerås domkyrka och rummet är larmat men inte bemannat.

– Det är en viktig aspekt. Det behovet har vi byggt bort, säger Markus Holmberg.

De stulna föremålen återfanns efter kort tid skadade, restaurerades och visas igen.

Huruvida Skattkammaren i Västerås kan inspirera till en framtida lösning i Strängnäs domkyrka återstår att se. Tidningen sökte under tisdagen domprost Christofer Lundgren för en kommentar.