Grävandet i Julita har precis gått in på sin andra vecka. Efter den inledande maskinschaktningen är det handarbete som gäller. Det hackas, skyfflas och borstas omvartannat. Varje vardagseftermiddag sker allmänna visningar och under måndagen var det Maria Ingras, tillförordnad sektionschef på Julita gård, som agerade guide.
– Vi vill komma ned till de allra äldsta delarna av klosterbyggnaden. Det där tegelgolvet kan härröra från tidigt 1200-tal och rör det sig om en så kallad kapitelsal finns det troligen gravliggande personer där under, säger Maria Ingras, när hon visar en av utgrävningarna för några besökare.
Undersökningen där tegelgolvet finns syftar till att hitta material som går att tidsbestämma. Därför består arbetet där mest av att skyffla undan stora mängder jord. På de andra platserna där arkeologerna håller till, finns andra målsättningar. Exempelvis för resterna av den 25 meter långa byggnaden som håller på att grävas fram snett bakom Stora huset. Den, för sin tid, relativt stora bebyggelsen har stått utanför det ursprungliga, fyrkantiga klosterområdet.
– Vi vill veta vad det är för typ av konstruktion. Troligen har vi fått fram ena hörnet på byggnaden, en del av en vinklad mur, som går under marken. Det vore roligt att hitta spår av ett golv eller en ugn, som närmare kunde berätta vad för sorts verksamhet som pågått här, säger arkeologen Fredrik Ehlton, som vanligtvis är byggnadsantikvarie på Julita gård.
På en ytterligare utgrävningsplats undersöker arkeolog Mathias Bäck i jordens innandömen. En möjlig mur kan höra ihop med det så kallade abotthuset, med anor från medeltiden, som ligger en bit bort.
– Mitt arbete går ut på att försöka återskapa hur konstruktionerna kan ha hängt samman. Det är ett ordentligt pusslande, säger Mathias Bäck.
I området Oxhagen, någon kilometer från Julita gård, avslutades utgrävningen under måndagen. Upptäckten av en avvikande jordstruktur och en trolig kokgrop har gjort att hypotesen om att det är ett medeltida platåhus plötsligt har omkullkastats.
– Det var inte så enkelt. Vi får fundera ett varv till över vad som kan ha funnits här, men bland det roligaste med arkeologi är också att det inte finns några givna svar, säger arkeologen Pär Carlsson.