Muddringspontonen rör sig långsamt framåt samtidigt som den suger upp sediment från botten. På sugmunstycket sitter ett galler som skapar ett avstånd på cirka 25 centimeter till sjöbotten.
– Många tror att vi förstör sjöbotten men vi suger inte så hårt. Det är min tredje säsong på Öljaren och jag har aldrig sett sjögräs i något av de vattenprov som vi tar flera gånger varje dag, säger Pelle Palmgren som arbetar för Tecomatic.
Metoden kallas för lågflödesmuddring. Han är noga med att poängtera att det inte har något med vanlig muddring att göra, och att djupet i sjön inte påverkas.
Projektet tog sin början när Öljarens fiskevårdsområdesförening uppmärksammade Vingåkers och Katrineholms kommuner på att sjön förändrades negativt. Återkommande fiskdöd och så kraftiga algblomningar att vattnet blev som en grön sörja var två tydliga tecken på övergödning.
– Vi började med provtagningar 2017. Då var botten i princip död, och såg ut lite som ett månlandskap, säger Jenny Herbertsson, miljöstrateg och vattensamordnare i Katrineholms kommun.
Sedimentet som samlas upp ska användas som gödning av lantbrukare i närområdet.
– Fosfor kommer tillbaka ut i kretsloppet, och tas upp av grödorna i stället för att skapa obalans i sjön, säger hon.
Sjön bildar en naturlig gräns mellan Österåker i Vingåkers kommun och Julita i Katrineholms kommun. Projektet har drabbats av motgångar i omgångar. Nu är det vinden och vågorna som vissa dagar stoppar arbetet.
– Blåser det mer än åtta sekundmeter är det svårt att jobba, säger Pelle Palmgren.
Öljaren har en yta på nästan 17 kvadratkilometer. Bara en tiondels kvadratkilometer, tio hektar, "dammsugs".
– Vi kommer inte att kunna rädda Öljaren, men förhoppningsvis kommer bottenväxter återetablera sig på de platser som vi sugit. Till stor del handlar det om att undersöka om metoden fungerar för att kunna rädda andra sjöar, säger Herbertsson.
Vingåkers kommun hoppade av projektet, men på Katrineholmssidan har flera insatser gjorts för att förbättra Öljarens status. Bland annat har 900 enskilda avlopp åtgärdats, och riktad tillsyn har gjorts mot hästgårdar, lantbruk och reningsverket i Julita.
Projektet, som är planerat att vara klart under 2024, finansieras med bidrag från bland andra EU, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen.