Den traditionella spelmansstämman var dock mindre märkbar i år, och en och annan besökare tittade sig undrande omkring vid stora scenen, som stod tom. De fick läsa programmet noggrant och lyssna efter toner. Sådana hördes allmer från museet där både en konsert och spelmansstämma hölls.
– I år har vi gjort ett lite annat koncept: vi gör det lite mer intimt, förklarade Christina Frohm, sekreterare i Södermanlands spelmansförbund.
Både på grund av att deltagarantalet har varit lite vikande, och med tanke på det nyckfulla midsommarvädret, förlades det mesta av programmet inomhus, dels i museet och dels i Skansenstugorna.
Några som var tidiga på plats på Julita gård var närkingarna Anton Olausson och Jan-Anders Andersson från Örebro läns folkmusikförbund. De satte sig till rätta inne i Smedjestugan, la en mobiltelefon på en stol framför sig, och övade allspel, på tvärflöjt respektive dragspel.
– Vi har aldrig varit här förut. Märkligt ställe det här, sa Jan-Anders Andersson.
De hade sett sig omkring i området och visste inte riktigt vad som var att vänta av dagen. När det väl blev dags för folkmusikkonserten blev det nästan fullt i museet. Och publiken kom tillbaka när allspelet drog igång, och den samlade spelmansstyrkan stämde ihop sig och spelade från scenen. Buskspel syntes inte mycket av, men programmet fortsatte ända in på kvällen med visstuga och spelmansfest i Bäckstugan, så spelandet tilltog säkert i omfång och styrka.
För Marianne Eriksdotter och Ivan Lundberg, sommarboende utanför Baggetorp, signalerar spelmansstämman att sommaren börjar. De brukar komma som publik och njuter av musik och miljö.
– Vi är här bara för spelmansstämman, sa de.