Ända sedan 1100-talet har området vid Gryts gård i närheten av Julita kyrka varit i bruk. Vid en arkeologisk undersökning 1990 påträffades lämningar som tolkades som medeltida.
Den nuvarande bebyggelsen uppfördes under 1700- och 1800-talen och gården minner om tiden som arrendators- och arbetarbostad under Gimmersta säteri.
Därmed besitter gården betydande samhälls-, social-, och jordbrukshistoriska värden.
Bland detaljerna som nämns finns de gamla järnbeslagen vid fönster och dörrar, fasadernas breda lockpaneler och takens enkupiga tegel.
Redan 1955 skyddades Gryts gård som byggnadsminne enligt lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader. Det kulturhistoriska värdet ligger i gårdsstrukturen, de enskilda husens funktion och deras ålderdomliga utseende. Det finns bland annat flera byggnadstekniska detaljer som är intressanta.
När Gryts gård 2013 övergick till att klassas som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen avsåg länsstyrelsen att upprätta nya skyddsbestämmelser i samråd med ägaren, stiftelsen Nordiska museet.
Det förslag till beslut om skyddsbestämmelser som länsstyrelsen tagit fram innebär bland annat att byggnaderna inte får flyttas eller rivas. De får inte heller byggas om eller förändras utvändigt. Samma regel gäller för den fasta inredningen som kakelugnar och golv.
Området ska hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas.
Från länsstyrelsen finns även krav på att byggnaderna underhålls så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten ska göras med material och metoder som är anpassade till byggnadernas egenart.