Min bästa sinnebild av julens innersta väsen är en historia som vid det här laget är omkring 100 år. Det handlar inte om Katrineholms-Kurirens utgivningsår eller staden Katrineholms tillblivelse, ett 100-årsfirande som vi har framför oss på andra sidan nyår.
Ni har säkert hört den någon gång, berättelsen om hur vapnen på västfronten tystnade och hur soldaterna i skyttegravarna på båda sidor började sjunga "Stilla natt" tillsammans. Längtan efter att få fira jul blev en stark och i stunden enande kraft, och julefriden lägrade sig.
Blommor, ljus och musik ingår i min bild av julen. Att få fira den med nära och kära är bara det en gåva.
När jag var liten var hela huset som förvandlat när jag vaknade på julaftons morgon. Efter att det fortfarande pågått en massa stök och städ när jag gick och lade mig kvällen innan var allt pynt på plats, allt var städat och fint, och de vuxna drack kaffe i godan ro i köket. Knäcken som kladdat ner spisen och juldukarna som hängt ostrukna över en stolsrygg var då i sin rätta skepnad.
När jag själv var den som skulle stå för denna förvandling insåg jag hur mycket arbete som låg bakom. Julen är härlig, men det gäller att hinna med allt. Jag tog alltid natten till hjälp.
Med vår julbilaga hoppas vi ge både inspiration och eftertanke. Ta det piano i december och njut av julen! Gör det som är roligt och strunta i resten.