I det stora massutdöendet för 66 miljoner Är sedan lyckades en del fÄglar, grodor, krokodiler, mindre dÀggdjur och krÀldjur hÄlla sig vid liv.
Det fÄtal ormarter som överlevde gav upphov till alla fler Àn 3 700 arter av vitt skilda slag som bedöms leva vÀrlden över, visar en studie av forskare vid universitetet i brittiska Bath som publiceras i tidskriften Nature.
Livlös vÀrld
Asteroidnedslaget lÀmnade efter sig en kaotisk vÀrld dÀr endast en fjÀrdedel av all flora och fauna överlevde. Ormar som levde under marken, i sjöar eller i skogen kan ha varit sÀrskilt lÀmpade att klara sig undan skarpa temperaturskiften och naturkatastrofer, enligt studien.
I dinosauriernas frÄnvaro fick evolutionen stort spelrum. Forskarna har funnit att mÀngder av arter bildades och utvecklades snabbt och med stor mÄngfald pÄ kort tid.
ââI den miljön, dĂ€r nĂ€ringskedjor kollapsat, kunde ormar överleva och frodas och de kunde kolonisera nya kontinenter och interagera med sin omvĂ€rld pĂ„ nya sĂ€tt, sĂ€ger Catherine Klein, forskaren som lett studien, till brittiska BBC.
ââSannolikt hade de inte hade varit dĂ€r de Ă€r i dag om det inte hade varit för asteroidens nedslag.
Fördel att se vÀrme
Efter nedslaget kom ett stort askmoln att omge jorden och blockera solljuset en lÄng tid. DÄ hade ormar som kan registrera vÀrme större möjlighet att fÄnga sina byten i mörkret.
Och nÀr det fanns fÄ djur att jaga och Àta hade de ocksÄ en fördel. Ormar kan tack vare sin lÄga ÀmnesomsÀttning klara sig utan föda i flera mÄnader.
De tidigaste fossilen som upptÀckts tyder pÄ att de första ormarterna uppstod pÄ den sydliga superkontinenten Gondwana. Under kenozoikum, perioden som strÀcker sig frÄn det senaste massutdöendet till i dag, har de spridit sig till alla kontinenter förutom Antarktis.
MÄngfalden bland dagens ormar Àr stor: tÀnk flygormar, havsormar, extremt farliga giftormar, kungsboan som kramar ihjÀl sina offer, centimeterlÄnga trÄdormar eller sex meter lÄnga nÀtpytonormar, som vid nÄgra tillfÀllen har slukat hela mÀnniskor.