Förslagen finns i en rapport som LĂ€rarnas Riksförbund (LR) publicerar pĂ„ mĂ„ndagen. LR vĂ€nde sig i fjol till Anne-Marie PĂ„lsson, docent i nationalekonomi och tidigare moderat riksdagsledamot, med uppdraget: âLĂ€mna förslag pĂ„ hur aktiebolagen kan fasas ut ur skolvĂ€sendetâ.
ââFriskolefrĂ„gan har funnits pĂ„ tapeten sĂ„ lĂ€nge, och vi vet att det i befolkningen finns ett ganska stort motstĂ„nd mot att kunna plocka ut vinster. Samtidigt finns vilja att kunna önska skola. Hur ska vi dĂ„ ha systemet? Tanken Ă€r att detta ska vara ett bra inspel i debatten, sĂ€ger LR:s ordförande Ă sa FahlĂ©n.
Det fackliga perspektivet Àr tydligt, fortsÀtter hon.
ââMed skolmarknaden har vi fĂ„tt en koncentration av elever med ganska goda förutsĂ€ttningar pĂ„ vissa skolor, och en koncentration av elever med tuffare förutsĂ€ttning pĂ„ andra skolor. Det gör att vĂ„rt uppdrag som lĂ€rare blir omöjligt pĂ„ vissa stĂ€llen.
SĂ€tter inte ramar
Uppdraget var alltsÄ att föreslÄ hur en utfasning kan ske, men Anne-Marie PÄlsson och medförfattaren Per Samuelsson, professor vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet, i att det blir krÄngligt, dyrt och framför allt meningslöst att förbjuda aktiebolag som friskoleÀgare.
ââAtt ta bort aktiebolagen innebĂ€r inte att man blir kvitt problemen. Problemet ligger i att skollagen inte sĂ€tter de ramar för friskolornas verksamhet som man mĂ„ste ha för att fĂ„ ett fungerande skolvĂ€sende, sĂ€ger Anne-Marie PĂ„lsson.
Deras förslag Àr dÀrför i stÀllet en sÀrskild friskolelag som innebÀr betydligt stramare tyglar för friskolebolagen.
ââNuvarande lag ger enbart rĂ€ttigheter för friskolorna: rĂ€tt att i praktiken bestĂ€mma vilka elever som ska fĂ„ gĂ„ i friskolan, rĂ€tt att överlĂ„ta skolan pĂ„ vem som helst. Alla dessa rĂ€ttigheter leder till en vĂ€ldigt mĂ€rklig situation inom skolvĂ€sendet. UtgĂ„ngspunkten mĂ„ste i stĂ€llet vara att utbildning har en speciell stĂ€llning - det Ă€r en grundlagsstadgad rĂ€ttighet, det Ă€r dĂ€rutöver en plikt, sĂ€ger Anne-Marie PĂ„lsson.
FörköpsrÀtt
Ett av förslagen i rapporten gÄr ut pÄ att motverka koncernbildningar genom att ge aktuell kommun förköpsrÀtt vid ett Àgarskifte.
ââKommunen har trots allt ett övergripande ansvar för utbildningen. Man mĂ„ste inse att kommunernas stĂ€llning mĂ„ste stĂ€rkas i det hĂ€r sammanhanget, sĂ€ger Anne-Marie PĂ„lsson.
Ett annat förslag i rapporten Àr att ha olika nivÄer pÄ skolpengen.
ââTar friskolan pĂ„ sig att utbilda alla som vill gĂ„ i den Ă€r det rimligt att skolpengen Ă€r högre Ă€n för en friskola som bara vill förmedla utbildning till en liten krets. DĂ„ har man bestĂ€mt sig för en viss kundkrets och uppdraget blir lĂ€ttare Ă€n för den skola som etablerar sig i ett utanförskapsomrĂ„de och tar emot alla elever, sĂ€ger Anne-Marie PĂ„lsson.
Visar problemet
à sa Fahlén förutser att förslagen fÄr bÄde ros och ris.
ââJag hoppas Ă€ndĂ„ att rapporten kan leda till en samsyn av problembilden, nĂ€mligen att företagens villkor stĂ„r över det vi beslutat att skolan Ă€r till för. Det gĂ„r inte, det fungerar inte. Det visar utredaren pĂ„ ett utmĂ€rkt sĂ€tt. NĂ€sta frĂ„ga Ă€r vilka lösningar man behöver, men vi mĂ„ste vara överens om grundproblematiken för att ha möjligheter att hitta bredare politiska uppgörelser, sĂ€ger Ă sa FahlĂ©n.