HÀr fÄr hundar pÄ flykt andrum

Avmagrade, törstiga och stressade. Djur som tagits med pÄ flykt frÄn krig Àr i behov av akut hjÀlp och inackordering tills deras Àgare har löst alla praktiska problem i Sverige.
–Jag kan inte bara se pĂ„, sĂ€ger kennelĂ€garen Maria Björn som tar emot hundar frĂ„n Ukraina.

Maria Björn tar ut rottweilern Plusha pĂ„ ett avskilt omrĂ„de utanför Kristianstad dĂ€r tre ukrainska hundar hĂ„lls isolerade i vĂ€ntan pĂ„ provsvar.– Det har varit mycket vĂ€ntan och mycket bilresor i trĂ„nga burar för dem. Det har varit svĂ€lt, de var hungriga, törstiga och vĂ€ldigt magra nĂ€r de kom, berĂ€ttar hon.

Maria Björn tar ut rottweilern Plusha pĂ„ ett avskilt omrĂ„de utanför Kristianstad dĂ€r tre ukrainska hundar hĂ„lls isolerade i vĂ€ntan pĂ„ provsvar.– Det har varit mycket vĂ€ntan och mycket bilresor i trĂ„nga burar för dem. Det har varit svĂ€lt, de var hungriga, törstiga och vĂ€ldigt magra nĂ€r de kom, berĂ€ttar hon.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ukraina2022-04-19 05:30

PÄ kenneln Millenhoffs i GÀrds Köpinge utanför Kristianstad springer Maria Björns egna dvÀrgpinschrar runt i solskenet. I en byggnad, skild frÄn de svenska hundarna, huserar just nu tre rottweiler, vars Àgare tagit med dem nÀr de flytt frÄn Ukraina.

Skallen frÄn hundarna hörs ordentligt. De Àr stressade efter kriget, förklarar Maria Björn och tar ut en av tikarna för en stunds kelande i friska luften.

– Den ena, en tik i sexĂ„rsĂ„ldern, Ă€r vĂ€ldigt rĂ€dd. Hon klarar inte av bilar eller att se mĂ€nniskor och fĂ„r panik nĂ€r det kommer flygplan, sĂ€ger hon.

– Sedan har vi en hane som ocksĂ„ Ă€r vĂ€ldigt osĂ€ker i nya miljöer. De första dagarna gick han hopkrupen hĂ€r.

"Systemet har hjÀlpt oss"

Maria Björn har valt att erbjuda djur pÄ flykt en plats, nÄgot som Kristianstadsbladet berÀttat om. Hon har mÄnga kontakter i Ukrainas hundvÀrld sedan tidigare, sÄ beslutet att hjÀlpa kom snabbt, sÀger hon till TT.

– Det var min dotter som nĂ€mnde det frĂ„n början: "Mamma, vi har massor av plats" sade hon - och vi har ju plats för att hysa in 41 hundar separat.

– Vi kan inte bara stĂ„ och se pĂ„ nĂ€r vĂ€nner flyr med sina djur.

Hundratals djur pÄ flykt

MÄnga mil frÄn kenneln, i Stockholm, befinner sig hundarnas Àgare Mariia Benderova. 21-Äringen har flytt till Sverige med flera av familjens kennelhundar.

En hund har hon med sig, nÄgra Àr kvar utanför Kharkiv i Ukraina och tre befinner sig i SkÄne.

– Jag kan bara ha med mig en liten hund hĂ€r pĂ„ grund av boendet. Jag bor hos en vĂ€rdfamilj sĂ„ Maria hjĂ€lper mig mycket, berĂ€ttar Mariia Benderova nĂ€r TT ringer.

Hon tĂ€nker försöka stanna i Sverige tills kriget Ă€r över – och hundarna fĂ„r vara i SkĂ„ne pĂ„ obestĂ€md tid.

– Sverige Ă€r ett mycket bra land att komma till med hundar. Vi har haft lite dokumentationsproblem. Men systemet har hjĂ€lpt oss.

Hundratals ukrainska husdjur befinner sig i Sverige. Enligt Jordbruksverkets smittskyddschef Katharina Gielen handlar det frÀmst om hundar och katter.

– Vi gĂ„r pĂ„ Migrationsverkets prognoser och i de uppgifter som finns dĂ€r sĂ„ hade det i fredags kommit 26 000 flyktingar. Mellan 4 och 10 procent av dem har husdjur, sĂ€ger hon.

"Nu Àr de trygga"

Jordbruksverket har upprÀttat tillfÀlliga kontrollstationer vid fÀrjelÀgen vid grÀnsen för att undersöka sÄ att de ukrainska djuren har rabiesvaccination.

Det djur som inte har kontrollerats dÀr ska undersökas av veterinÀr sÄ snart det gÄr, understryker Katharina Gielen. Djurets vaccinationsstatus ska visas och djurÀgaren fÄr om det gÄr visa upp eventuella dokument.

– Nu befinner vi oss verkligen inte i normalfall, man har kanske inte lyckats fĂ„ med sig dokumentation. Men vi tar uppgifterna, djurĂ€garen kan sĂ€ga om djuret Ă€r vaccinerat, sĂ€ger Gielen och tillĂ€gger att Ukraina sedan tidigare har krav pĂ„ rabiesvaccination.

Om det inte direkt gÄr att sÀkerstÀlla att djuret Àr skyddat mot rabies behöver djuret isoleras.

PÄ Maria Björns kennel Àr det fullt just nu. Hon kan inte ta emot fler eftersom de tre rottweilerna, med tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelsen, mÄste hÄllas strikt isolerade i vÀntan pÄ provsvar som ska tala om hur deras antikroppar mot rabies ser ut.

– Nu försöker vi bygga upp tryggheten och umgĂ„s mycket med dem varje dag. Vi hĂ„ller till pĂ„ baksidan, de Ă€r isolerade och fĂ„r inte lĂ€mna vĂ„r mark.

– Men nu Ă€r de hĂ€r, nu Ă€r de trygga.

Fakta: Ukrainska hundar i Sverige – detta gĂ€ller

Detta gÀller just nu för ukrainska hundar:

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebÀr bland annat att Àgarna slipper kravet pÄ att föranmÀla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundÀgare mÄste anmÀla sitt djur till tullen.

Ukraina Àr ett högriskland för rabies och har varje Är flera fall hos bÄde hundar och katter.

Djuret frÄn Ukraina mÄste omgÄende kontrolleras av veterinÀr. VeterinÀren kontrollerar dÄ djuret och dess handlingar.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mÀter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket.

Om det inte gÄr sÀkerstÀlla att djuret Àr skyddat mot rabies, sÄ behöver djuret isoleras. Det kan bli antingen hemisolering eller isolering pÄ en sÀrskild anlÀggning. Jordbruksverket erbjuder platser till de som behöver det.

Beslut om hemisolering innebÀr bland annat att djuret inte fÄr trÀffa andra djur eller mÀnniskor Àn de som tar hand om dem.

NÄgra fall om rabies i samband med ukrainska husdjur har heller inte dykt upp, enligt Jordbruksverket. Vid misstanke mÄste djuret sÀttas i isolering.

KĂ€lla: Jordbruksverket.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!