Flertal dömda vÄldtÀktsmÀn har invandrarbakgrund

NÀrmare 60 procent av alla vÄldtÀktsmÀn hade utlÀndsk bakgrund, enligt en ny svensk studie. MÄnga var ocksÄ tidigare dömda för vÄldsbrott. Varför invandrare Àr överrepresenterade kan forskarna inte svara pÄ.

Samtliga dömda vÄldtÀktsmÀn mellan Ären 2000 och 2015 har studerats. Arkivbild.

Samtliga dömda vÄldtÀktsmÀn mellan Ären 2000 och 2015 har studerats. Arkivbild.

Foto: Arkivbild

Sverige2021-03-04 12:27

– Det hĂ€r var verkligen nĂ„got som stack ut, sĂ€ger Kristina Sundquist, professor vid Lunds universitet och en av forskarna bakom rapporten, till TT.

– Det krĂ€vs mer forskning för att se vilka orsaker den hĂ€r överrepresentationen kan bero pĂ„. Vi mĂ„ste ta reda pĂ„ vad som karaktĂ€riserar de invandrare som begĂ„r vĂ„ldtĂ€kter.

Studien, som KvĂ€llsposten var först att rapportera om, Ă€r utförd av forskare vid Lunds universitet och publicerad i Forensic Sciences Research. Den har tittat nĂ€rmare pĂ„ 3 039 personer som dömts för vĂ„ldtĂ€kt i Sverige under perioden 2000–2015.

Dömda för vÄldsbrott

Majoriteten – 60 procent – av gĂ€rningsmĂ€nnen var antingen första eller andra generationens invandrare. NĂ€stan hĂ€lften var födda utanför Sverige.

Men vÄldtÀktsmÀnnen skiljde ut sig Àven pÄ andra sÀtt.

Halva gruppen var tidigare dömda för vÄldsbrott, och en av tre gick pÄ socialbidrag. De hade Àven oftare lÄg inkomst och det var vanligare att de bodde i socioekonomiskt utsatta omrÄden.

Forskarna identifierade tvĂ„ olika grupper bland gĂ€rningsmĂ€nnen dĂ€r den mindre av dem – ungefĂ€r en fjĂ€rdedel av samtliga – kĂ€nnetecknades av mer utbredd kriminalitet, missbruk och psykisk ohĂ€lsa, medan den andra hade en förhĂ„llandevis lĂ„g brottslighet.

– Det betyder att majoriteten av vĂ„ldtĂ€ktsmĂ€nnen kan falla under radarn litegrann, och att det kan vara en grupp som det Ă€r svĂ„rare att jobba förebyggande i, sĂ€ger Kristina Sundquist.

Alla anmÀls inte

Att invandrare Àr överrepresenterade kan ha flera orsaker, enligt forskarna.

– Vi tror att en del av förklaringen kan bero pĂ„ ökad psykisk ohĂ€lsa, missbruk, social utsatthet, dĂ„liga skolbetyg och sĂ„ vidare, sĂ€ger Kristina Sundquist.

Men skevhet i urvalet kan ocksÄ spela in. MÄnga som blir utsatta för sexualbrott tros inte anmÀla det och de dömda vÄldtÀktsmÀnnen skulle med den logiken bara utgöra nÄgra fÄ procent av förövarna.

Enligt BrÄ kan överrepresentationen delvis vara kopplad till anmÀlningsbenÀgenhet.

– Det kan vara sĂ„ att man Ă€r mer benĂ€gen att anmĂ€la nĂ„got man blivit utsatt för, om brottet utförts av nĂ„gon man kĂ€nner sig mer frĂ€mmande för, och som har lĂ„g social status, sĂ€ger Stina Holmberg, forskningsrĂ„d pĂ„ BrĂ„, till Aftonbladet.

Dömda för brott

Men det kan ocksÄ finnas kulturella förklaringar, enligt BrÄ.

– Det Ă€r ocksĂ„ tĂ€nkbart att invandrare begĂ„r mer vĂ„ldtĂ€kter, utifrĂ„n att de kan komma frĂ„n en kultur dĂ€r kvinnorna inte beter sig som svenska kvinnor. De fĂ„r inte festa och dricka alkohol till exempel, och dĂ„ kan en del killar tolka det som att tjejer som gör det underförstĂ„tt har sagt ja till sex, sĂ€ger Stina Holmberg.

Kristina Sundquist Àr inte frÀmmande för den tanken.

– Även i Sverige har vi en vĂ€ldigt annorlunda syn pĂ„ vĂ„ldtĂ€kt i dag Ă€n vad vi hade för inte alls sĂ„ lĂ€nge sedan. LĂ€nge ansĂ„g man att kvinnans beteende, klĂ€dsel, om hon var berusad eller hade följt med mannen hem var förmildrande omstĂ€ndigheter. Men sĂ„ ser man inte pĂ„ det i dag.

Syftet med studien Àr att lÀgga fakta pÄ bordet.

– Det Ă€r bara genom att ta fram fakta och presentera dem som man kan lösa problem. Man ska nog inte se det som att man stigmatiserar en grupp, utan man ska tĂ€nka att med rĂ€tt insatser kan man skydda personer frĂ„n att bli förövare, för att inte tala om de kvinnor som utsĂ€tts, sĂ€ger Kristina Sundquist.

Fakta: VÄldtÀkter i Sverige

Under de senaste tio Ă„ren (2010–2019) har de anmĂ€lda vĂ„ldtĂ€kterna ökat med 44 procent.

Ökningen kan delvis kopplas till för­Àndringar i sexualbrotts­lagstiftningen, som inneburit att fler gĂ€rningar Ă€n tidigare bedöms som vĂ„ldtĂ€kt.

Bland annat utvidgades vĂ„ldtĂ€kts­begreppet den 1 juli 2013 i och med att begreppet ”sĂ€rskilt utsatt situation” infördes i lagstiftningen, och den 1 juli 2018 infördes den sĂ„ kallade samtyckeslagen.

Även förĂ€ndringar i anmĂ€lnings­­benĂ€genheten kan pĂ„verka antalet anmĂ€lda vĂ„ldtĂ€kter.

KÀlla: BrÄ

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!