Brister i jakten på assistansfusket

Förra året upptäckte Försäkringskassan felaktiga utbetalningar inom assistansen för cirka 424 miljoner kronor. Fel och fusk har dock uppskattats omfatta miljardbelopp varje år. Pengar som skulle ha gått till funktionsnedsatta, men som i stället i många fall hamnat hos den organiserade brottsligheten.

Problemen har varit kända länge. Trots det har Försäkringskassans möjligheter att kontrollera utbetalningar av assistansersättning försämrats på senare år, enligt en granskning av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

– Man har fått begränsade utredningsmöjligheter helt enkelt. Det gör att man inte i lika hög grad som tidigare kan säkerställa att utbetalningar är korrekta, säger Sonja Nikolovska, utredare på ISF.

Får inte utreda assistenten

Svenska myndigheter i satsningen mot organiserad brottslighet har konstaterat att assistansersättningen är extra utsatt. Här finns stora pengar att komma över. Granskningen visar att de oseriösa aktörerna kan regelverket och är bra på att anpassa sina brottsupplägg.

Det är både lagens konstruktion och gällande praxis som sätter käppar i hjulet för Försäkringskassan. En begränsning är att man, efter ett JO-beslut 2020, inte får utreda förhållanden som gäller assistenten. Exempelvis kan en assistent uppge att den arbetat varje dag i flera år. Men Försäkringskassan får till exempel inte utreda om assistenten befinner sig hos brukaren under ett arbetspass.

– Då blir det svårt att veta om assistans faktiskt har utförts, säger Sonja Nikolovska.

En annan brist är att möjligheten att ompröva rätten till assistans inskränktes 2018. Den skulle enligt regeringen återinföras, men i den reformerade assistanslagstiftningen som börjar gälla efter årsskiftet finns den inte med, konstaterar ISF. Omprövningen ses som särskilt viktig eftersom assistansersättning ofta betalas ut under resten av livet.

Dubbel ersättning

ISF framhåller också att Försäkringskassan kan göra mer. I en intern granskning upptäcktes att 12 procent av assistenterna, cirka 14 500 personer under 2020, redovisade arbetstid – samtidigt som de begärde exempelvis sjukpenning eller föräldrapenning på full nivå. Att utbetalningarna och kontrollerna sker på olika avdelningar gör fusket svårare att upptäcka, enligt ISF.

Farhågan är att bristerna leder till att de som verkligen behöver assistans får svårare att få det.

– Det har man sett i lagstiftning tidigare. Om en förmån tillämpas felaktigt stramar man åt regleringen, säger Sonja Nikolovska.

Regeringen måste därför ge Försäkringskassan bättre möjligheter att utreda, anser ISF.

– Regeringens åtgärder inom assistansområdet är inte tillräckliga, utan man behöver lagstifta ytterligare för att minska de felaktiga utbetalningarna.