TrÀdgÄrdsÀgare varnas för lömska arter

De Ă€r vackra att titta pĂ„ men vĂ€ldigt dĂ„liga. Blomsterlupin och vresros Ă€r nĂ„gra av de arter som kan trĂ€nga undan andra vĂ€xter och hota den biologiska mĂ„ngfalden. — Det Ă€r skandal att dessa fortfarande sĂ€ljs, sĂ€ger Jörgen Wissman, forskare pĂ„ Statens Lantbruksuniversitet.

Vacker men lömsk. Blomsterlupin Àr en sÄ kallad invasiv vÀxt som trivs vid vÀgrenen. DÀr konkurrerar den ut andra sÀllsynta arter och stör den biologiska mÄngfalden. Pressbild.

Vacker men lömsk. Blomsterlupin Àr en sÄ kallad invasiv vÀxt som trivs vid vÀgrenen. DÀr konkurrerar den ut andra sÀllsynta arter och stör den biologiska mÄngfalden. Pressbild.

Foto: NaturvÄrdsverket

SamhÀlle2022-06-27 04:01

Intresset för odling har ökat, inte minst under pandemin. Men flera vanliga arter i trÀdgÄrden Àr alltsÄ invasiva, det vill sÀga de tar över och konkurrerar ut andra arter. Nu gÄr NaturvÄrdsverket ut och varnar trÀdgÄrdsÀgare för att odla sÄdant som vresros, blomsterlupin och kanadensiskt gullris.

— Vi uppmanar alla trĂ€dgĂ„rdsĂ€gare att ta reda pĂ„ vilka arter som inte bör vara dĂ€r. Även vackra arter kan orsaka stort skada, sĂ€ger Peter Dalin, handlĂ€ggare pĂ„ NaturvĂ„rdsverket.

Ett hot

De arter som klassas som invasiva har kommit hit frÄn andra delar av vÀrlden dÀr de ofta har naturliga fiender, djur som Àter dem till exempel. Men nÀr de hamnarna pÄ andra platser dÀr dessa saknas, kan de lÀtt ta över och blir ett hot mot den biologiska mÄngfalden.

— Även om fler blir medvetna om riskerna Ă€r det mĂ„nga som fortsĂ€tter att odla till exempel blomsterlupiner. Man tycker att de Ă€r vackra och uppfattar inte att de stĂ€ller till det. Men det gör de nĂ€r de sprider sig till omgivningarna utanför den egna trĂ€dgĂ„rden, sĂ€ger Jörgen Wissman, forskare pĂ„ centrum för biologiskt mĂ„ngfald pĂ„ Statens Lantbruksuniversitet, SLU.

Han beskriver lÀget med blomsterlupiner som en tragisk paradox.

— I delar av landet som Dalarna och VĂ€rmland, dĂ€r de finns vĂ€ldigt mycket, dĂ€r ser man pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll vilken skada de kan göra och man försöker bekĂ€mpa spridningen. Men dĂ€r Ă€r det i princip redan kört. I andra delar som Uppland och Sörmland finns fortfarande möjlighet att fĂ„ bort den, men dĂ€r Ă€r den omtyckt och odlas fortfarande eftersom problemen inte Ă€r tydliga.

Är sjĂ€lvförsörjande

Blomsterlupiner Àr snillrika pÄ sÄ sÀtt att de tar upp kvÀve frÄn luften. Just kvÀve Àr det hÄrd konkurrens om bland vÀxter och genom att den lever i symbios med en sÀrskild bakterie blir den nÀstan sjÀlvförsörjande pÄ nÀring. För att bli av med lupiner ska man grÀva upp den med roten. Finns det frö i blomman ska den brÀnnas.

— Lupiner liksom kanadensiskt gullris trivs dessutom lĂ€ngs vĂ€grenar dĂ€r de slĂ„r ut andra vĂ€xter. Det Ă€r dĂ„ligt eftersom vĂ€grenar Ă€r som mini-Ă€ngar dĂ€r sĂ€llsynta arter kan trivas, sĂ€ger Peter Dalin.

En annan tjusig men obehaglig vÀxt Àr vresros. Den trivs i torr och sandig mark och sprider sig snabbt lÀngs kusternas strÀnder. Den bör man grÀva upp med roten och ta bort blommorna innan det blir nypon som för med sig frön. Förutom att den gör strÀnderna svÄrtillgÀngliga för mÀnniskor pÄverkar den djur- och vÀxtlivet.

Olika ÄtgÀrder gÀller för olika invasiva arter, men gemensamt Àr att vÀxtavfallet inte fÄr slÀngas i naturen. Det ska helst packas i dubbla plastpÄsar och slÀngas pÄ anvisad plats vid Ätervinningscentralen.

Fakta: SĂ„ hanteras invasiva arter

NÄgra invasiva frÀmmande vÀxter och tips pÄ vad du kan göra Ät dem

Blomsterlupin

Tips: Plantera den inte. Om du redan har den – ta bort den innan den sĂ€tter frö. GrĂ€v upp den, eller slĂ„ om det Ă€r mycket, och upprepa det i flera Ă„r.

Kanadensiskt gullris

Tips: SlÄ av blomstÀllningarna före blomning, eller ta bort hela vÀxten innan den sÀtter frö. Packa den i sÀckar vid transport.

Vresros

Tips: SlÄ av blommorna före frösÀttningen, det vill sÀga innan det blir nypon. GrÀv upp den med rötterna, innan den hinner vÀxa sig stor och klipp bort rotskott.

JĂ€ttebalsamin

Tips: Dra upp den och packa i sÀckar för transport. Gör det innan den gÄtt i frö, för det orsakar stor spridning. Upprepa flera gÄnger per sÀsong.

JĂ€tteloka

Tips: VĂ€xtsaften kan ge svĂ„rartade blĂ„sor sĂ„ anvĂ€nd skyddsutrustning om du ska bekĂ€mpa den. Innan den satt frö – ta bort fröstĂ€llningarna och kapa eller grĂ€v upp rötterna. Upprepa detta flera gĂ„nger per sĂ€song.

Parkslide

Tips: Det saknas fungerande bekÀmpningsmetoder och risken finns att den kan stimuleras att vÀxa vid bekÀmpning. LÄt den stÄ om den inte sprider sig.

Sidenört

Tips: Dra upp vÀxten för hand. Det Àr viktigt att fÄ med hela roten. Se till att rotdelar och frön inte blir kvar pÄ platsen.

KÀlla: NaturvÄrdsverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!