Intresset för odling har ökat, inte minst under pandemin. Men flera vanliga arter i trÀdgÄrden Àr alltsÄ invasiva, det vill sÀga de tar över och konkurrerar ut andra arter. Nu gÄr NaturvÄrdsverket ut och varnar trÀdgÄrdsÀgare för att odla sÄdant som vresros, blomsterlupin och kanadensiskt gullris.
â Vi uppmanar alla trĂ€dgĂ„rdsĂ€gare att ta reda pĂ„ vilka arter som inte bör vara dĂ€r. Ăven vackra arter kan orsaka stort skada, sĂ€ger Peter Dalin, handlĂ€ggare pĂ„ NaturvĂ„rdsverket.
Ett hot
De arter som klassas som invasiva har kommit hit frÄn andra delar av vÀrlden dÀr de ofta har naturliga fiender, djur som Àter dem till exempel. Men nÀr de hamnarna pÄ andra platser dÀr dessa saknas, kan de lÀtt ta över och blir ett hot mot den biologiska mÄngfalden.
â Ăven om fler blir medvetna om riskerna Ă€r det mĂ„nga som fortsĂ€tter att odla till exempel blomsterlupiner. Man tycker att de Ă€r vackra och uppfattar inte att de stĂ€ller till det. Men det gör de nĂ€r de sprider sig till omgivningarna utanför den egna trĂ€dgĂ„rden, sĂ€ger Jörgen Wissman, forskare pĂ„ centrum för biologiskt mĂ„ngfald pĂ„ Statens Lantbruksuniversitet, SLU.
Han beskriver lÀget med blomsterlupiner som en tragisk paradox.
â I delar av landet som Dalarna och VĂ€rmland, dĂ€r de finns vĂ€ldigt mycket, dĂ€r ser man pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll vilken skada de kan göra och man försöker bekĂ€mpa spridningen. Men dĂ€r Ă€r det i princip redan kört. I andra delar som Uppland och Sörmland finns fortfarande möjlighet att fĂ„ bort den, men dĂ€r Ă€r den omtyckt och odlas fortfarande eftersom problemen inte Ă€r tydliga.
Ăr sjĂ€lvförsörjande
Blomsterlupiner Àr snillrika pÄ sÄ sÀtt att de tar upp kvÀve frÄn luften. Just kvÀve Àr det hÄrd konkurrens om bland vÀxter och genom att den lever i symbios med en sÀrskild bakterie blir den nÀstan sjÀlvförsörjande pÄ nÀring. För att bli av med lupiner ska man grÀva upp den med roten. Finns det frö i blomman ska den brÀnnas.
â Lupiner liksom kanadensiskt gullris trivs dessutom lĂ€ngs vĂ€grenar dĂ€r de slĂ„r ut andra vĂ€xter. Det Ă€r dĂ„ligt eftersom vĂ€grenar Ă€r som mini-Ă€ngar dĂ€r sĂ€llsynta arter kan trivas, sĂ€ger Peter Dalin.
En annan tjusig men obehaglig vÀxt Àr vresros. Den trivs i torr och sandig mark och sprider sig snabbt lÀngs kusternas strÀnder. Den bör man grÀva upp med roten och ta bort blommorna innan det blir nypon som för med sig frön. Förutom att den gör strÀnderna svÄrtillgÀngliga för mÀnniskor pÄverkar den djur- och vÀxtlivet.
Olika ÄtgÀrder gÀller för olika invasiva arter, men gemensamt Àr att vÀxtavfallet inte fÄr slÀngas i naturen. Det ska helst packas i dubbla plastpÄsar och slÀngas pÄ anvisad plats vid Ätervinningscentralen.