UtslĂ€pp frĂ„n konsumtion stĂ„r för runt 60 procent av de svenska utslĂ€ppen. ĂndĂ„ gĂ„r de under radarn och kallas ofta klimatarbetets blinda flĂ€ck. UtslĂ€ppen omfattas inte av de svenska klimatmĂ„len och ingĂ„r inte heller i den officiella statistiken som Sverige rapporterar in internationellt, bland annat till FN.
SÄ i svensk klimatrapportering slÀpper en familj som tar bilen till sommarstugan ut mer koldioxid Àn familjen som flyger till Thailand.
ââVi mĂ„ste hitta en strategi och styrmedel för hur vi kan fĂ„ ned vĂ„ra konsumtionsbaserade utslĂ€pp, sĂ€ger miljömĂ„lsberedningens ordföranden Emma NohrĂ©n, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet.
Hur tufft?
Hösten 2020 fick beredningen uppdraget att ta fram en samlad strategi för att minska utslÀppen frÄn konsumtion. DÄ ingÄr inte bara det som konsumeras inom Sveriges grÀnser, utan ocksÄ utslÀpp som svenskar orsakar utomlands, till exempel pÄ resor eller genom import av klÀder, bilar, elektronik och andra varor och tjÀnster.
FrÄgan Àr hur tufft mÄlet ska vara. Ska man sikta pÄ netto nollutslÀpp till 2050? Ska det finnas etappmÄl pÄ vÀgen? I dag slÀpper svenskarna ut 8-9 ton koldioxid per capita och Är och frÄgan Àr om det Àr möjligt att komma ner till 1 ton per person till 2050, vilket vore i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmÄl.
Arbetet har visat sig vara komplicerat. Inget annat land har ett konsumtionsmÄl, som gÄr att kopiera. Och partierna stÄr lÄngt ifrÄn varandra i synen pÄ hur ett mÄl ska konstrueras. NÀr miljömÄlsberedningen möts pÄ torsdag Àr det sista försöket att komma överens.
ââDen stora utmaningen frĂ„n början till slut har varit hur vi mĂ€ter Sveriges globala koldioxidavtyck. Vi Ă€r fortfarande inte fullt ut eniga om det, sĂ€ger Christofer Fjellner (M).
ââOch om man inte Ă€r överens om hur man mĂ€ter Ă€r det svĂ„rt att sĂ€tta mĂ„l.
Röd linje
Det som skapar mest oenighet Àr om klimatnyttan frÄn svensk export ska vÀgas in, och kunna rÀknas av, frÄn konsumtionsutslÀppen. NÄgot som de borgerliga partierna vill.
ââDet finns ett problem med att bara stirra pĂ„ de konsumtionsbaserade utslĂ€ppsmĂ„tten och bortse frĂ„n vad Sverige kan bidra med genom vĂ„r export, sĂ€ger Christofer Fjellner (M).
Men för Miljöpartiet Àr det en röd linje.
ââDet Ă€r ett greenwashing-mĂ„l. I vĂ€rsta fall skulle man ha ett mĂ„l som ser bra ut pĂ„ pappret, men i atmosfĂ€ren stiger utslĂ€ppen, sĂ€ger Amanda Palmstierna (MP).
ââVi vill ha ett mĂ„l i linje med Parisavtalet och baserat pĂ„ vad forskningen sĂ€ger att vi mĂ„ste göra. Om vi skulle fĂ„ till det hĂ€r blir Sverige det första landet i vĂ€rlden att sĂ€tta ett konsumtionsbaserat mĂ„l.
Beroende av andra
Dessutom Àr partierna oeniga om ifall det svenska klimatmÄlet ska ta hÀnsyn till hur mycket resten av vÀrlden lyckas minska sina konsumtionsutslÀpp.
ââOm resten av vĂ€rlden inte stĂ€ller om, hur drakoniska Ă„tgĂ€rder ska vi dĂ„ vidta? sĂ€ger Rickard Nordin (C).
En del konsumtionsutslÀpp kan minskas pÄ hemmaplan, med hjÀlp av elektrifiering, Äterbruk med mera. Men om varan produceras utomlands, blir det svÄrt att rÄda över.
ââJag tror till exempel inte att vi kommer att sluta anvĂ€nda mobiltelefoner för att minska utslĂ€ppen. DĂ„ krĂ€vs det att andra lĂ€nder stĂ€ller om för att fĂ„ ned utslĂ€ppen frĂ„n dem. SĂ„ det blir svĂ„rt om vi sĂ€tter ett mĂ„l som Ă€r beroende av andras prestation, sĂ€ger Nordin.
LĂ„ng lista
Förra Äret tog opolitiska tjÀnstemÀn pÄ beredningens sekretariat fram en lista med uppemot 200 förslag pÄ smÄ och stora ÄtgÀrder. Den listan har bantats ned rejÀlt.
Dels pÄ grund av tidsbrist, dels pÄ grund av politisk oenighet. En ledamot sÀger att ursprungslistan mest liknade en motion till Miljöpartiets kongress.
Bland förslagen som fallit finns till exempel progressiv flygskatt, alltsÄ att den som flyger ofta ska betala högre skatt, och ÄtgÀrder som siktar in sig pÄ flygbolagens bonusprogram.
Andra uppgifter har varit nÄgot enklare att hantera, Àven om man inte Àr helt i hamn dÀr heller. Som att ta fram mÄl för att minska flygets klimatpÄverkan och att analysera klimatpÄverkan frÄn offentlig upphandling.
NÀr beredningen möts för sista gÄngen i veckan Àr mÄlsÀttningen inte enbart att komma överens, utan ocksÄ att det blir en bred uppslutning med sÄ mÄnga partier bakom som möjligt.
ââDet hĂ€r mĂ„ste vara nĂ„got som stĂ„r fast oavsett vilka som bildar regering nĂ€sta gĂ„ng, och gĂ„ngen dĂ€refter, sĂ€ger Emma NohrĂ©n.