Vid ett möte i regeringskansliet informerade ĂB Micael BydĂ©n statsminister Magdalena Andersson (S) om sĂ€kerhetslĂ€get, utvecklingen i nĂ€romrĂ„det och vad Försvarsmakten gör. Vid en presstrĂ€ff efterĂ„t fick ĂB frĂ„gor om det kan bli aktuellt för Försvarsmakten att höja beredskapen vid ett eventuellt ryskt anfall mot Ukraina.
Bydén uppgav att man hela tiden anpassar sig till ett förÀndrat omvÀrldslÀge.
ââDet Ă€r hĂ€ndelsestyrt. Vi införde Ă„tgĂ€rder för en tid sedan nĂ€r Ryssland förstĂ€rkte sina kapaciteter i Ăstersjön. Det kommer vi att fortsĂ€tta att göra, sade ĂB.
ââDet Ă€r otroligt viktigt att vi följer hĂ€ndelseutvecklingen i Ukraina och ser vad det leder till, men ocksĂ„ att vi tar ansvar och ser vad som sker hĂ€r hemma. Vi utesluter ingenting.
God beredskap?
Ănnu har Försvarsmakten inte höjt beredskapen. Truppförflyttningar och patrullering pĂ„ Gotland beskrivs som en anpassning av den grundberedskap som alltid finns i fredstid.
Om Sverige skulle bedömas befinna sig i en sĂ€kerhetspolitisk kris kan ĂB besluta om "aktivering". Det innefattar Ă„tgĂ€rder som att till exempel sammanföra Försvarsmaktens personal och förnödenheter. DĂ„ kan yrkesofficerare, reservofficerare och kontinuerligt och tidvist tjĂ€nstgörande soldater och sjömĂ€n kallas in. Men det rĂ„der fortfarande grundberedskap.
"Aktivering" kan ske pÄ tre olika nivÄer, varav den högsta kallas Givakt. Att införa den högsta nivÄn kan vara "en förberedelse inför ett vÀntat regeringsbeslut om höjd beredskap, alltsÄ vid överhÀngande risk för krig", skriver Försvarsmakten pÄ sin hemsida.
PĂ„ presstrĂ€ffen fick ĂB ocksĂ„ frĂ„gan om Sveriges beredskap Ă€r god.
ââMed givna resurser och förutsĂ€ttningar har vi pĂ„ plats det vi behöver, sade han.
"Ăr beredda"
ĂB uppgav att Försvarsmakten vidtar Ă„tgĂ€rder bĂ„de synligt och officiellt, och Ă„tgĂ€rder som man inte kommunicerar.
ââJust nu har vi en god lĂ€gesbild. Men hur det hĂ€r kommer att förĂ€ndras med aktiviteter kring Ukraina och i vĂ„rt direkta nĂ€romrĂ„de, det Ă„terstĂ„r att se.
Enligt ĂB har Ryssland nu alla kapaciteter kring den ukrainska grĂ€nsen för "en militĂ€r operation, en intervention eller en invasion."
ââNu handlar det om intentionen frĂ„n rysk sida. Vad Ă€r man beredd att göra? Vilka risker Ă€r man beredd att ta?, sade ĂB.
Bydén uppgav ocksÄ att Försvarsmakten inte utesluter andra typer av ryskt agerande.
ââVi Ă€r beredda pĂ„ det.
Statsminister Magdalena Andersson pekade bland annat pÄ de diplomatiska försök som EU och andra internationella aktörer gör och betonade vikten av att man agerar enigt mot Ryssland.
ââDet Ă€r viktigt att det diplomatiska spĂ„ret fortsĂ€tter, sade Magdalena Andersson.
ââYtterligare rysk aggression kommer att fĂ„ allvarliga konsekvenser för Ryssland.
Statsministern uppgav att om vÀstmakterna inför ekonomiska sanktioner kan det leda till motsanktioner frÄn rysk sida, vilka kan drabba flera lÀnder, inklusive Sverige.
Samtal med Litauen och Lettland
Under mÄndagen höll Magdalena Andersson Àven samtal med Litauens president Gitanas Nauseda och Lettlands premiÀrminister Krisjanis Karins. Enligt ett pressmeddelande frÄn Regeringskansliet stod den allvarliga sÀkerhetspolitiska utvecklingen i nÀromrÄdet pÄ dagordningen.
"Sverige har ett nÀra samarbete med bÄde Litauen och Lettland inom det försvars- och sÀkerhetspolitiska omrÄdet. Under mina samtal med bÄda ledarna markerade vi alla att den enighet och samverkan som finns i EU och med partners som USA, Kanada och Storbritannien Àr mycket viktig. Vi stÄr fast vid att fortsatt rysk aggression kommer fÄ omfattande konsekvenser och medföra stora kostnader för Ryssland", sÀger Magdalena Andersson i pressmeddelandet.