Klimatet i skuggan av plånboksfrågor

Trots sommarens bränder, värmeböljor och uttorkade floder i Europa, har klimatfrågan inte hettat till i valrörelsen.

Senast 2045 ska Sverige ha nollutsläpp av koldioxid har riksdagen beslutat. Så här långt har utsläppen minskat med en tredjedel sedan 1990. Tiden rinner iväg, manar Klimatpolitiska rådet i årets granskning av regeringens klimatpolitik.

"Oavsett vilken regering som tillträder kommer den att behöva ställa sig frågan hur – inte om – klimatomställningen ska kunna accelerera", skriver rådet.

Dyra tider

Saftiga bensin- och dieselnotor och höga elräkningar kommer sannolikt att plåga många hushåll i vinter och partier tävlar nu med förslag som ska kompensera för ökade utgifter, samtidigt som inflationen gör mat och bostäder dyrare.

Men baksidan med flera av förslagen är att de inte bidrar till att sänka koldioxidutsläppen.

Ett exempel är att riksdagen i juni beslutade att nästa år pausa den så kallade reduktionsplikten på 2022 års nivå. Plikten tvingar bolagen att gradvis blanda i mer av dyrare biodrivmedel och har stor betydelse för framförallt dieselpriset – och för att reducera utsläppen från transporter.

Enligt miljödepartementets beräkningar innebär frysningen att koldioxidutsläppen ökar med 880 000 ton nästa år, jämfört med om reduktionsplikten hade räknats upp enligt plan. Det motsvarar ungefär vad tio oljeeldade Karlshamnsverk släpper ut, beräknat på förra årets siffror.

Vill gå längre

Moderaterna och Kristdemokraterna vill gå längre än så. De vill EU-anpassa nivån från dagens 30,5 procent för diesel till 6 procent. Med dagens höga drivmedelspriser tycker de inte heller att det är rimligt att hålla fast vid den beslutade ökningen av nivån till 66 procent på diesel till 2030.

SD vill sänka reduktionsplikten till 5 procent för diesel, och låta den ligga kvar där. Till skillnad från de andra partierna står SD inte bakom de svenska klimatmålen, däribland att minska utsläppen från transporter med 70 procent till 2030, jämfört med 2010. Transporter står i dag för runt en tredjedel av Sveriges utsläpp.

Ett argument som hörs för att kraftigt sänka reduktionsplikten är att Sverige ligger långt över EU:s ambitionsnivå. Dessutom ökar försäljningen av nya elbilar snabbt, vilket gör att flera partier tror att reduktionskurvan kan justeras ner. Energimyndigheten kommer med en ny bedömning av detta strax efter valet.

Så sent som förra sommaren röstade alla partier utom SD ja till att skärpa reduktionsplikten för att nå klimatmålen.

Strid om kärnkraft

Många partier ser elektrifiering som nyckeln till klimatomställningen. Transporter ska drivas med el och industrin ska ställa om sin produktion till fossilfritt. Det är därför inte konstigt att klimatdebatten ofta hamnar i en diskussion om energislag och elproduktion.

Det här årets valrörelse kokar ofta ner i en strid om för eller emot ny kärnkraft och om kärnkraft kontra vindkraft. M, KD, SD och L är överens om att de vill bygga ny kärnkraft vid ett regeringsskifte.

Men utsläppen måste minska redan de närmaste mandatperioderna för att klimatmålen ska nås. Och tillstånds- och byggprocesser för ny elproduktion tar tid. Det gäller havsbaserad vindkraft, och ännu mer för ny kärnkraft.

Satsa på ny teknik

Flera partier vill också satsa på nya tekniker, för att få ner utsläppen. Till exempel små, modulära reaktorer, som är billigare och snabbare att bygga än vanliga kärnkraftverk. Vattenfall har startat en förstudie, och om den visar sig lönsam, kan en första SMR-reaktor vara i drift i början av 2030-talet.

Flera partier vill även satsa på att fånga in och lagra koldioxid, så kallad bio-CCS. En teknik som sannolikt kommer att behövas framöver när utsläppen ska vara negativa. Men än så länge används inte bio-CCS i stor kommersiell skala och frågan om permanent lagring av svenska utsläpp måste också lösas.