Expert: Terrorlag effektiv i Norge

Att delta i en terrorgrupp ska bli förbjudet i Sverige. Regeringen går vidare med lagförslaget trots att Lagrådet avråder.

Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) ska vissa av Lagrådets synpunkter arbetas in i propositionen som läggs på riksdagens bord den 9 mars.

Enligt Magnus Ranstorp är det viktigt att få den nya lagen på plats.

– Vi har varit sena med hela lagstiftningsarbetet på terrorområdet. Vi hade ingen lagstiftning på plats som kunde omfatta dem som reste ner till IS till exempel, säger Ranstorp, forskare vid Försvarshögskolan.

"Går för långt"

I regeringens utredning framgår att bland annat Danmark, Norge, Tyskland, Storbritannien och Frankrike har lagstiftning mot deltagande.

I Norge infördes deltagandebrottet 2013, och det har varit effektivt, enligt Ranstorp.

– De som återvänt från IS har per automatik omfattats av lagstiftningen för att ha deltagit i terrorgruppens aktiviteter.

Men yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att regeringens lagförslag går alldeles för långt.

– Det är på tok för vaga och tolkningsbara utrymmen i en reglering som berör våra grundläggande fri- och rättigheter, alltså opinionsfriheten, föreningsfriheten, yttrandefriheten och mötesfriheten, säger Nils Funcke.

– Jag beklagar att man har så våldsamt bråttom.

Inte bara terrorlistade

Lagen riskerar att inte bara slå mot terrorism, utan även mot exempelvis frihetsrörelser, motståndsorganisationer och journalister, anser Funcke.

– Till del kommer det att vara beroende av vad andra stater säger. Lagrådet sätter fingret på att det blir upp till domstol att avgöra och att det många gånger blir politiska avvägningar som måste till.

Han bedömer att fler organisationer än de som terrorlistats av EU och FN kan komma att omfattas.

– Regeringen säger ju inte att det bara är just de som avses.

Han liknar lagförslaget vid en trolldeg som kan knådas och anpassas efter det läge som uppstår.

TT: Andra länder har lagar som kriminaliserar terrordeltagande, varför kan inte Sverige ha det?

– Det kan vi väl ha men det får ju konsekvenser, säger Funcke.

Ingen game-changer

Magnus Ranstorp har dock inte sett några negativa följder bland de länder som nämns i utredningen.

– Teoretiskt kan det finnas varningstecken. Men det är inget som pekar på att det varit ett expanderande problem för de länderna, utan man har använt lagstiftningen restriktivt.

Han tror samtidigt inte att lagen kommer att få någon avgörande betydelse i arbetet mot terrorism.

– Det är mycket som är kriminaliserat redan. Den kanske inte kommer att vara helt avgörande men den kan vara ett tillskott, till exempel i relation till PKK-verksamhet i Sverige.

Turkiet har tidigare sagt att landet inte kommer att godkänna Sveriges Natoansökan förrän skärpta terrorlagar har röstats igenom.