Åkesson: Ingen mänsklig rättighet att bo här

Sverigedemokraterna har i princip fått igenom hela sin migrationspolitik i Tidöavtalet, som är grunden för regeringssamarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Invandringen ska minska kraftigt och asylinvandringen ska inte på någon punkt vara mer generös än vad EU eller internationella avtal kräver.

Många enskilda förslag har fått hård kritik. Till exempel att de fyra partierna vill undersöka om det går att återinföra möjligheten att utvisa på grund av bristande vandel.

– I grunden är problemet att det i dag är väldigt svårt att utvisa människor som inte bör vara här, så länge de inte är lagförda för brott. Här handlar det om att hitta andra möjligheter, att helt enkelt kunna göra sig av med människor som inte ska vara här, säger Jimmie Åkesson.

Exempel som ges på bristande vandel är bland annat att röra sig i kriminella nätverk, prostitution och missbruk.

Kritiker invänder att prostituerade ska ses som brottsoffer och inte riskera utvisning.

– För mig spelar det inte så stor roll hur de betraktas. Det finns väl ingen anledning för dem att bo i Sverige i alla fall, om de inte har skäl till det, säger Åkesson.

Destruktivt liv

Även "otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet" kan klassas som bristande vandel, enligt SD.

TT: Vad innebär det?

– Det kan vara att man har en kriminell livsstil eller rör sig i kriminella kretsar utan att själv vara lagförd för något brott, eller att man i allmänhet lever ett destruktivt liv som inte bidrar till samhället, säger Åkesson.

TT: Ett destruktivt liv? Som att man missbrukar?

– Ja, det kan också vara ett skäl till att det inte finns anledning att uppehålla sig i Sverige.

Det sägs också att utländska medborgare "inte i handling ska missakta befolkningen". Enligt SD-ledaren är det främst riktat till islamister "som ägnar sig åt närmast uppviglande verksamhet".

Men exakt hur förslaget ska fungera kan Åkesson inte svara på. Detaljerna ska en utredning få ge svar på.

Anmäla papperslösa

En annan omstridd punkt i Tidöavtalet är att anställda i kommuner och myndigheter föreslås få informationsplikt om de stöter på personer utan uppehållstillstånd. Lärare, sjukvårdspersonal och socialarbetare har protesterat och sagt att de inte tänker agera angivare.

Det tycker inte heller Jimmie Åkesson.

– Att lägga den bördan på den enskilde, till exempel en lärare, tycker jag inte är önskvärt. Däremot finns det andra tjänstemän, på högre nivå i förvaltningen, som bör ha det ansvaret, säger han.

Även här måste detaljerna utredas, säger han. Och det gäller också förslaget om att permanenta uppehållstillstånd ska mönstras ut och omvandlas.

Till exempel vad som ska hända med de som har permanenta uppehållstillstånd och inte vill eller klarar av att bli svenska medborgare. Enligt Migrationsverket är det många av de runt 300 000 som i dag har permanenta tillstånd som hör av sig och är oroliga.

TT: Behöver de vara oroliga?

– Nej, har man skäl att vara i Sverige och är intresserad av att vara en del av det svenska samhället har man inga skäl att vara orolig. Men det är ingen mänsklig rättighet att bo i Sverige, säger Åkesson.

TT: Är du orolig för att migrationsförslagen i slutändan inte blir så skarpa som SD vill, att de vattnas ur i utredningar?

– Nej, för vi kommer inte att acceptera det. Regeringen har kunnat tillträda på grund av Tidöavtalet och då ska det också genomföras, annars har regeringen inte längre något mandat. Min bild är att regeringen har samma uppfattning, säger Åkesson.

"Inte kollra bort"

SD har försäkrat sig om inflytande över alla utredningar som ska tillsättas. Hur direktiven skrivs och vem som ska utreda. Och sverigedemokrater arbetar i samordningskansliet tillsammans med regeringspartierna.

– Det innebär att det inte går att kollra bort eller vattna ur det vi har kommit överens om, säger Åkesson.

När valet 2026 närmar sig är det på migrations- och kriminalpolitiken som SD kommer att utvärderas av väljarna, tror Åkesson. Men även vad som händer med bränslepriserna blir viktigt.

I valrörelsen lovade SD att dieselpriset skulle sänkas med 10 kronor per liter. Hittills har det blivit 40 öre vid pump. Åkesson tror att väljarna har förståelse för att allt inte kan ske på några veckor.

– Vi jobbar på att kunna tidigarelägga sänkningen av reduktionsplikten, att den blir av redan nästa år, säger han.

Regeringens besked är att reduktionsplikten ska ned till EU:s miniminivå 2024.