Under februari och mars rapporteras som flest lavintillbud in, enligt NaturvÄrdsverkets lavinprognostjÀnst. Ett lavintillbud definieras som en lavin som har startats av en mÀnniska och som Àven kan skada en mÀnniska.
Mars Àr ocksÄ den mÄnad dÄ som flest lavinolyckor intrÀffar. Under de senaste 20 Ären har 13 mÀnniskor omkommit i laviner i Sverige. Fem av dessa dödsfall har intrÀffat i mars vilket gör mÄnaden till den mest olycksdrabbade.
Att flest lavintillbud rapporteras in under dessa tvÄ mÄnader betyder dÀremot inte att lavinfaran Àr som störs under under februari och mars.
GĂ„r spontant
De allra flesta, mer Àn 95 procent, av alla laviner gÄr spontant utan en mÀnniska i nÀrheten men dÄ definieras det inte heller som ett tillbud.
NÀr det Àr som störst lavinfara och nÀr det gÄr som flest laviner Àr det oftast snöstorm men dÄ Àr ocksÄ fÄ mÀnniskor ute.
ââI ett fjĂ€llomrĂ„de finns det i stort sett alltid platser dĂ€r man skulle kunna starta en lavin. Det finns alltid kvar en risk, oavsett förhĂ„llandena, men statistiken visar att nĂ€r vĂ€dret Ă€r bĂ€ttre finns det fler mĂ€nniskor pĂ„ fel platser och dĂ„ kommer det ocksĂ„ att ske fler tillbud, sĂ€ger Petter Palmgren, lavinexpert pĂ„ NaturvĂ„rdsverket.
HÄll koll pÄ backarna
Men vad ska man tÀnka pÄ för att Äka lavinsÀkert?
Svaret beror pÄ vem det Àr som frÄgar och vad man har för planer pÄ fjÀllet, enligt Petter Palmgren, som menar Àr det Àr vÀldigt lÀtt att undvika lavinfara i Sverige.
ââVill man ut pĂ„ fjĂ€llet för en mysig dag utan offpist sĂ„ Ă€r det bara att följa lederna eller Ă„ka i pisterna.
Ăr man dĂ€remot offpistĂ„kare eller friĂ„kare pĂ„ skoter Ă€r det sĂ„klart en annan femma, för dĂ„ söker man sig oftast till platser dĂ€r det lutar lite mer.
DÄ Àr risken högre
Det som avgör risken för en lavin Àr bÄde hur terrÀngen ser ut, hur brant det Àr, och hur snöförhÄllanden just för stunden. Ju mer backen lutar, desto högre Àr risken i regel.
ââDĂ„ Ă€r vĂ„ra allmĂ€nna rĂ„d att lĂ€sa vĂ€derprognosen och lavinprognosen för omrĂ„det, planera var du ska Ă„ka med Ă„kkamraterna och ha koll pĂ„ hur brant det Ă€r och om det finns lavinfara. Om man ska Ă„ka offpist behöver man ocksĂ„ ta med sig lavinsĂ€kerhetsutrustning, som till exempel lavinsĂ€ndare, lavinsond och spade. Och ha trĂ€nat pĂ„ att anvĂ€nda dem., sĂ€ger Petter Palmgren.
Om man Äker mycket offpist eller friÄker med skoter rekommenderas man ocksÄ att gÄ en lavinsÀkerhetsutbildning, fortsÀtter Petter Palmgren.
ââAtt Ă„ka offpist Ă€r en riskaktivitet, och de riskerna bör man som dedikerad offpistĂ„kare eller friĂ„kare med skoter förhĂ„lla sig till. OffpistĂ„kare mĂ„ste vara duktiga pĂ„ att bedöma hur stor risk det hĂ€r Ă„ket utgör, just i dag.