Hon skakar pÄ huvudet och lÀgger till:
ââFör vi har en historisk tradition av att vi kan göra det hĂ€r i Norden.
Ulrika Carlson-Nilsson, vĂ€xtexpert pĂ„ Nordgen, hĂ„ller fram ett brĂ€tte med nysĂ„dda plantor. Ănnu spröda, men om ett par mĂ„nader kommer bladverken pĂ„ dessa smĂ„ sommarastrar av sorten Salome rosa att ha vĂ€xt till sig betydligt.
ââDet ser lovande ut tycker jag. De Ă€r lite jobbiga, för nĂ€r man förökar astrar fĂ„r man lĂ€tt jĂ€ttemycket frö men grobarheten blir ofta ganska usel.
ââDe hĂ€r verkar ha grott snĂ€llt.
Blommor frÄn förr
Ute i vĂ€xthuset i skĂ„nska Alnarp har bara ett fĂ„tal plantor börjat drivas i mitten av april. Just den hĂ€r astersorten ska ingĂ„ i den nordiska gemensamma genbanken Nordgens nya projekt: att hitta framtidens nordiska snittblommor som ska odlas regionalt â med en förhoppning om att i framtiden ocksĂ„ kunna sĂ€ljas pĂ„ svensk marknad, berĂ€ttar Ulrika Carlson-Nilsson, som ansvarar för den svenska delen av det nordiska samarbetsprojektet.
ââVad finns det för material som fungerar att odla hĂ€r? DĂ„ tĂ€nker vi frilandsodling, sĂ€ger hon.
ââVi vill testa att fĂ„ fram nĂ„got vi skulle kunna rekommendera för odlarna.
Merparten av dagens snittblommor â exempelvis rosor, krysantemum, mimosa och liljor â förmedlas till floristerna via NederlĂ€nderna och kommer frĂ„n Europa, men Ă€ven Afrika och Sydamerika.
Importerat, Àven under sommartid. Kan nordiskt odlade blommor ersÀtta dem?
ââVi vill tĂ€nka miljö, att inte ha de lĂ„nga transporterna. Vi har ett inhemskt nordiskt material vi skulle kunna utnyttja, och vi har en historisk tradition av att vi kan göra det hĂ€r.
I Nordgens projekt har forskare frĂ„n de nordiska lĂ€nderna valt att testa 20 olika blommor: sommarastrar, lejongap och tagetes, som nu kommer odlas pĂ„ försök pĂ„ fyra olika platser â i Sverige, Island, Norge och Danmark.
"Ett kulturarv"
Tagetesfrön ser ut som smÄ kvastar under förstoringsglaset. Frö för frö gÄs igenom, förklarar frölabbets teamledare Johan Axelsson, som sitter böjd över mikroskopet. Han har mycket material att gÄ igenom.
ââDet kan vara 40 000 frön pĂ„ tagetes, sĂ„ det tar lite tid att undersöka.
Samtliga frön kontrolleras. En del ska sedan odlas, men merparten ska in i Nordgens fröbank i SkÄne och Danmark. En del gÄr Àven till Svalbards globala frövalv sÄ att sorten Àr i sÀkert förvar inför framtiden.
Tagetesen i mikroskopet Àr en av de blommor som ingÄr i snittblomsprojketet. Fröerna till försöket kommer frÄn Nordgens fröbank, och det handlar knappast om nÄgra nya blomsorter. En rad astrar har exempelvis tidigare sÄlts i Svalöf Weibulls frösortiment.
Sedan dess tycks blommorna ha fallit lite i glömska. Fram tills nu.
ââDet Ă€r ett kulturarv verkligen, sĂ€ger Ulrika Carlson-Nilsson.
ââJag kan tycka det med vĂ„ra sorter som tagits fram i de nordiska lĂ€nderna, dĂ€r vi tidigare haft en omfattande produktion och förĂ€dling, att vi odlade blommor hĂ€r uppe och den kunskap vi dĂ„ hade kring detta.
Har sökt efter kunskap
Det odlas faktiskt snittblommor i Sverige. SmÄskaligt och lokalt, men branschen vÀxer, berÀttar Eva Eliasson som Àr ordförande för Snittblomsodlare i Sverige, en vÀxande förening som i dag har 169 medlemmar frÄn LuleÄ ner till Ystad.
De vÀlkomnar Nordgens testprojekt.
ââVi tycker det Ă€r jĂ€tteintressant. Ăver huvud taget vĂ€lkomnar vi att man studerar och utforskar snittblomsodling i Sverige pĂ„ friland â vi har sjĂ€lva sökt efter viss kunskap men det har inte funnits den traditionen pĂ„ ett tag sĂ„ forskningen Ă€r inte aktiv just nu, som vi ser det.
Svenska snittblomsodlare odlar allt mer, och sĂ€ljer blommor till kunder och florister som passar i vĂ„rt svenska klimat â som lejongap, blĂ„klint, astrar, eterneller och mycket annat.
ââDe lĂ€nkar tillbaka till vĂ„r historia, klimat och kultur och vi hoppas att de ska bli tillgĂ€ngliga för alla, sĂ€ger Eva Eliasson.
HÄller lÀnge i buketten
Nordgens projekt ligger i startgroparna. Finns det nÄgon sort pÄ listan som vÀxtexpert Ulrika Carlson-Nilsson redan nu tror kan bli en succé?
ââAstern Ă€r speciellt given. Den Ă€r anvĂ€ndbar och den Ă€r rolig. Hos nĂ„gra av sorterna blir en planta nĂ€stan som en fĂ€rdig bukett. Den grenar sig och sĂ„ kommer en snygg blomma i toppen pĂ„ varje stjĂ€lk!
Vad Àr en bra snittblomma? Naturligtvis en frÄga för floristerna, tycker Ulrika Carlson-Nilsson.
ââMen jag tĂ€nker mig att det Ă€r bra om man kan skörda och klippa, men att plantan skjuter nya skott sĂ„ att du kan komma tillbaka och skörda igen.
ââSedan ska de vara raka och fina sĂ„ du kan jobba med dem bra, och att de har en bra hĂ„llbarhet. DĂ€r kan jag tĂ€nka mig att astrarna Ă€r tacksamma, att de hĂ„ller lĂ€nge i buketten.