Nya turkiska krav pÄ utlÀmning

Turkiet har i ett brev till Sveriges regering förnyat kraven pÄ att pÄstÄdda terrorister utlÀmnas till landet, rapporterar turkiska medier.
–Vad jag vet har det inte inkommit nĂ„got, sĂ€ger statsminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan inför NatolÀndernas toppmöte i Madrid den 28 juni.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan inför NatolÀndernas toppmöte i Madrid den 28 juni.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Nato2022-07-06 13:10

Det Àr de turkiska tidningarna Sabah och Daily Sabah som uppger att den turkiska justitieministern Bekir Bozdag skickat brev till bÄde Sverige och Finland dÀr han pÄminner om utlÀmningsbegÀran.

I en intervju med turkisk tv förra veckan uppgav Bozdag att Turkiet krĂ€ver att 33 personer utlĂ€mnas – 21 frĂ„n Sverige och 12 frĂ„n Finland.

Enligt BBC hÀvdar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att "tre eller fyra" personer frÄn listan har utlÀmnats och utvisats frÄn Sverige. Svenska justitiedepartementet har delvis bekrÀftat detta, men tillÀgger att besluten om utlÀmning tagits innan Sverige ansökte om Natomedlemskap, rapporterar Expressen.

Morgan Johanssons presstalesperson Sofie Rudh meddelar att tre av 16 ansökningar om utlÀmningar till Turkiet har bifallits mellan 2019 och 2022. Hur mÄnga utlÀmningsÀrenden som just nu Àr pÄgÄende omfattas av sekretess, skriver hon i ett mejl till Expressen.

Tio av personerna som begĂ€rs utlĂ€mnade frĂ„n Sverige pĂ„stĂ„s tillhöra den av Turkiet terrorklassade GĂŒlenrörelsen och elva pĂ„stĂ„s tillhöra det av Turkiet, EU och USA terrorklassade PKK.

Erdogan har i sin tur flera gÄnger hÀvdat att begÀran gÀller sammanlagt 73 personer. Statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Ann Linde (S) har dock sagt sig vara ovetande om en ny, lÀngre lista.

Tidigare listor

I samband med ett besök i Skara pÄ onsdagen upprepar Magdalena Andersson det.

– Vad jag vet har det inte inkommit nĂ„got, sĂ€ger statsministern.

– Men det har tidigare kommit listor frĂ„n Turkiet och vi jobbar naturligtvis i enlighet med den lagstiftningen som finns i Sverige och i enlighet med internationell rĂ€tt.

TT: Handlar det om listor som kommit redan innan Natodiskussionerna?

– Det har kommit listor tidigare. Ibland har mĂ€nniskor inte befunnit sig i Sverige och ibland har det inte funnits grund för utlĂ€mning, men det har funnits tillfĂ€llen dĂ„ det ocksĂ„ har skett.

– Men i Sverige Ă€r det myndigheter som sköter det hĂ€r enligt den svenska lagstiftningen – Migrationsverket, SĂ€kerhetspolisen och sĂ„ har vi ocksĂ„ domstolar som prövar det hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ det sköts i Sverige.

Turkiet drog förra veckan tillbaka sitt veto mot ett svenskt och finskt Natomedlemskap, sedan lĂ€nderna skrivit under en överenskommelse som bland annat innebĂ€r att lĂ€nderna lovar att inte stötta de kurdiska rörelserna YPG och PYD eller GĂŒlenrörelsen.

Erdogan har varnat för att Turkiet kan komma att Àndra sig om Sverige och Finland inte uppfyller sina Ätaganden.

– De mĂ„ste följa det hĂ€r dokumentet. Gör de inte det kommer vi inte att ta in dem i Nato, sade Turkiets utrikesminister MevlĂŒt Cavusoglu i en intervju med turkiska tv-kanalen NTV tidigare i veckan.

"Följer internationell lag"

Enligt Magdalena Andersson finns det ingen anledning till oro för kurder i Sverige.

– Vi utlĂ€mnar aldrig svenska medborgare, dessutom Ă€r det tydligt i överenskommelsen att vi kommer att följa internationell lag och sjĂ€lvklart ocksĂ„ den svenska lagstiftningen, sĂ€ger hon.

– SĂ„ Ă€ven om man inte Ă€r svensk medborgare behöver man inte vara orolig om man inte Ă€gnar sig Ă„t terrorism. Och dĂ„ Ă€r det den svenska definitionen pĂ„ terrorism som gĂ€ller, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller organisationer och vad som Ă€r terrorhandlingar.

Fakta: PKK och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mÄl var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angrÀnsande delar av grannlÀnder.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för sjÀlvstÀndighet.

PKK Àr terrorstÀmplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 berĂ€knades runt 45 000 mĂ€nniskor ha dödats under 30 Ă„rs strider mellan turkisk militĂ€r och PKK.

I Syrien har motstÄndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likstÀller YPG med PKK. SÄvÀl regeringsföretrÀdare som statligt kontrollerade medier benÀmner dem som en och samma entitet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!