Expert: Extremt olyckligt för Natoprocessen

SD:s partiledare Jimmie Åkesson vill stoppa nya moskĂ©er i Sverige och riva andra dĂ€r "konspirationer sprids". Nyheten har fĂ„tt spridning i flera turkiska medier, mitt under den kĂ€nsliga svenska Natoprocessen.
–Extremt olyckligt, bedömer Turkietexperten Michael Sahlin.

Michael Sahlin, Turkietexpert och tidigare ambassadör i Turkiet. Arkivbild.

Michael Sahlin, Turkietexpert och tidigare ambassadör i Turkiet. Arkivbild.

Foto: Cornelius Poppe/NTB/TT

Nato2023-11-25 19:25

Efter koranbrÀnningar och desinformationskampanjer, som ger en bild av Sverige som ett antimuslimskt land, Àr ett godkÀnnande av den svenska Natoansökan redan impopulÀrt i Turkiet.

Senaste beskedet var att det turkiska utrikesutskottet skjuter upp beslutet om Sveriges ansökan, oklart varför. Det sÀnker alla förhoppningar om att fÄ frÄgan avgjord till Natos utrikesministermöte nÀsta vecka.

"Extremt" av Åkesson

I ett lĂ€ge dĂ€r den svenska Natoansökan stĂ„r och vĂ€ger pĂ„ kanten Ă€r Jimmie Åkessons moskĂ©uttalande ytterligare en belastning och en tung sĂ„dan, enligt Michael Sahlin, Turkietexpert och före detta ambassadör.

– I den hĂ€r miljön Ă€r det extremt olyckligt att en partiledare för ett av Sveriges stora partier stĂ„r och pratar om att riva moskĂ©er. Det kommer som ytterligare en negativ sak i ett kĂ€nsligt lĂ€ge, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:

– Sedan vet Turkiet att SD sagt problematiska saker förr. Men att prata om att riva moskĂ©er det Ă€r extremt.

Statsminister Ulf Kristersson (M) gick kvickt ut och tog avstĂ„nd frĂ„n Åkessons uttalande. "I Sverige river vi inte gudstjĂ€nstlokaler", skrev han till TT.

– Att Kristersson gick ut och tog avstĂ„nd var ett nödvĂ€ndigt minimum. Det Ă€r sjĂ€lvklart att han mĂ„ste göra det, Ă€ven om det blir besvĂ€rligt för regeringen och samarbetet med SD. Men det Ă€r inte sĂ€kert att det hjĂ€lper – skadan Ă€r redan skedd, sĂ€ger Sahlin.

"Chicken race"

Den svenska Natoansökan stÄr och stampar. Det Àr samtidigt oklart var den för Turkiet sÄ kÀnsliga frÄgan egentligen sitter fast. Sahlin liknar situationen vid ett "chicken race" dÀr frÄgan Àr vem som blinkar först.

– Är det i Sverige, i den amerikanska kongressen eller det turkiska parlamentet? Sedan har Gazakrisen tillkommit under hösten och (Turkiets president) Erdogan har sagt saker som inte uppskattas i USA, sĂ€ger Sahlin.

– Det Ă€r ett totalt oklart och vĂ€ldigt kĂ€nsligt lĂ€ge just nu med risk att det kan dröja lĂ€nge, men med möjligheten att det plötsligt hĂ€nder nĂ„got.

Förutom Turkiet har inte heller Ungern Ànnu ratificerat Sveriges Natoansökan.

Fakta: Sveriges vÀg mot Nato

Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj 2022.

Den 5 juli samma Är fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" pÄ engelska.

För Finland avslutades processen i april i Är dÄ medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista NatolÀnderna att ratificera landets ansökan.

I samband med Natos toppmöte i Vilnius i början av juli lovade president Recep Tayyip Erdogan att "sÄ snart som möjligt" skicka över den svenska ansökan till parlamentet för ratificering.

Den 23 oktober meddelade turkiska presidentkansliet att Erdogan signerat och skickat vidare Sveriges Natoansökan till parlamentet.

Den 22 november uppgav kĂ€llor att turkiska parlamentets utrikesutskott inte tar upp frĂ„gan innan Natos utrikesministermöte den 28–29 november.

Ungern har sagt att ett godkÀnnande bara handlar om "teknikaliteter" och att landet inte ska vara sist med ratificeringen. Men beslutet sköts senast upp i veckan.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!