PFAS kallas ofta för evighetskemikalier eftersom de inte bryts ner fullstĂ€ndigt i naturen. Ămnena â över 10 000 till antalet â finns i vatten, jorden, luften och i den mat vi Ă€ter. De lagras i kroppen hos bĂ„de djur och mĂ€nniskor.
Det finns redan förbud för vissa av Àmnena, som PFOA, men nu har Sverige tillsammans med Tyskland, Danmark, NederlÀnderna och EES-landet Norge lagt fram ett förslag som i praktiken innebÀr ett totalförbud i EU.
"Behövs ett brett förslag"
Förbudet ska gĂ€lla produktion, anvĂ€ndning, försĂ€ljning och import av PFAS, men det kan vara pĂ„ plats först 2026â2027.
ââDet behövs ett brett förslag sĂ„ att man inte fĂ„r effekten att man förbjuder ett Ă€mne och sedan gĂ„r anvĂ€ndarna över till ett annat Ă€mne, som Ă€r ganska snarlikt. Det vi brukar kallas för falsk substitution, sĂ€ger Per Ăngquist, generaldirektör pĂ„ Kemikalieinspektionen, till TT.
TT: Ăr det aktuellt med ett nationellt förbud innan EU-förbudet kan trĂ€da i kraft?
ââVi tycker inte att det Ă€r rĂ€tt vĂ€g att gĂ„, av en lĂ„ng rad olika skĂ€l. För det första tar nationella förbud ocksĂ„ lĂ„ng tid. För det andra lever vi ett samhĂ€lle och en tid dĂ€r mĂ€nniskor handlar över grĂ€nserna, sĂ€ger Per Ăngquist och fortsĂ€tter:
ââI det hĂ€r avseendet Ă€r nog tiden förbi nĂ€r nationella förbud har tillrĂ€cklig effekt.
Vissa undantag
Tanken Ă€r att förbudet ska leda till att företag hittar alternativ till Ă€mnena. För vissa produkter â som exempelvis skidvalla, pizzakartonger och smink â finns det redan alternativ och ett byte ska ha skett 18 mĂ„nader efter att förbudet införts.
I andra fall â exempelvis medicinska implantat som pacemaker â fĂ„r man lĂ€ngre tid pĂ„ sig, upp till tolv Ă„r. Endast ett fĂ„tal undantag kan komma att göras.
ââUndantagen gĂ€ller inte för enskilda PFAS-Ă€mnen, utan undantagen gĂ€ller för anvĂ€ndningen, sĂ€ger Per Ăngquist.
Det rör exempelvis vÀxtskyddsmedel och kemiska eller biologiska bekÀmpningsmedel (biocidprodukter) som anvÀnds för att bekÀmpa skadliga organismer.
ââDet beror pĂ„ att exempelvis vĂ€xtskyddsmedel omfattas av en sĂ€rskild lagstiftning. Vi vill inte ha dubbla lagstiftningar, det blir otroligt krĂ„ngligt för bĂ„de myndigheter och företag att hĂ„lla ordning pĂ„. DĂ„ anvĂ€nds Ă„tgĂ€rder i den lagstiftningen i stĂ€llet, sĂ€ger Ăngquist.
"Goda förhoppningar"
Förslaget lÀmnades in till Europeiska kemikaliemyndigheten i mitten av januari och blev offentligt pÄ tisdagen. Under vÄren gÄr det ut pÄ remiss och först 2025 vÀntas ett beslut fattas.
ââPFAS Ă€r en utpekad grupp i EU:s kemikaliestrategi att vidta Ă„tgĂ€rder mot, sĂ„ jag har ganska goda förhoppningar att grundförslaget kommer att gĂ„ igenom. Sedan Ă€r det klart att det kan finnas synpunkter pĂ„ teknikaliteter och genomförandet, dĂ„ fĂ„r man lyssna pĂ„ de synpunkterna och ta till sig det, sĂ€ger Per Ăngquist.