Omkring 16 000 asylsökande väntas till Sverige i år, enligt Migrationsverkets nya prognos. Prognosen är oförändrad jämfört med i februari, och innebär att antalet asylsökande till Sverige inte minskar jämfört med förra året.
Nästa år väntas ytterligare 15 000 asylsökande. Till det kommer cirka 100 000 arbetskraftsinvandrare, som väntas söka tillstånd i år. Ungefär lika många väntas även 2024 och 2025.
"Historiskt hög nivå"
Socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Anders Ygeman är kritisk till arbetskraftsinvandringen.
– Det är en nivå som Sverige tidigare aldrig har haft, det är en historiskt hög nivå, säger han på en pressträff.
En stor del går till yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft och kompetenskrav saknas, enligt Ygeman.
– Paradigmskiftet är att man tillåtit den okvalificerade arbetskraftsinvandringen att öka, säger han.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) håller inte med.
– Det är nästan skrattretande att Ygeman är så otålig, när han själv satt i en regering som inte lyckades strama åt arbetskraftsinvandringen under sina åtta år, säger hon.
Hon säger att regeringen "inom en snar framtid" ska lägga ett förslag om ett kraftigt höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare.
– Det kommer att innebära en väsentlig minskning.
Hur stor är dock oklart, liksom exakt när kravet kan införas.
Inte tillräckligt lågt
16 000 asylsökande är enligt migrationsministern inte tillräckligt lågt.
Hon anser också att återvändandet måste effektiviseras. Enligt Migrationsverket väntas cirka 4 200 personer i år och 4 000 nästa år återvända självmant efter avslag på asylansökan.
Malmer Stenergard pekar på Danmark som ett lyckat exempel.
– På ett fåtal år har man gått från att 50 procent återvänder frivilligt till att 75 procent gör det, säger Maria Malmer Stenergard.
Som ett led i detta vill regeringen bland annat inrätta särskilda "avreseboenden".
Även SD reagerar på Ygemans utspel om arbetstillstånd.
– Det som har orsakat det vi ser nu är Socialdemokraternas politik, det är deras regler som fortfarande är i kraft, säger migrationspolitiske talespersonen Ludvig Aspling.
Han utgår från att det nya försörjningskravet kommer att börja gälla i år.
TT: Är du nöjd med det som prognosen i stort visar, invandringen ser inte ut att minska?
– Jag skulle bli förvånad om prognosen stämde fullt ut, säger Aspling.