Mer ilska och vÄld vid vÀrmeböljor

Fler bilförare som tutar i trafiken eller mer upplopp vid fotbollsmatcher, det kan bli vanligare under en vÀrmebölja. Flera fallstudier frÄn runt om i vÀrlden visar att vi blir mer oberÀkneliga och i vissa fall Àven beredda att ta till vÄld under lÄnga perioder av vÀrme.

Studier har visat att vÄld och upplopp ökade under en vÀrmebölja. Arkivbild.

Studier har visat att vÄld och upplopp ökade under en vÀrmebölja. Arkivbild.

Foto: Eugene Hoshiko

Klimat2023-06-30 07:07

KÀnns barnen extra gnÀlliga, eller Àr grannen Ànnu mer irriterande Àn vanligt? Kanske finns förklaringen i de höga temperaturerna som uppstÄr vid vÀrmebölja.

Under en vÀrmebölja utsÀtts kroppen för ett stresspÄslag och hjÀrnan blir överhettad. Till följd av det gÄr hjÀrnans funktioner Ät till att reglera kroppens temperaturer och hÄlla nere vÀrmen. I stÀllet blir vÄr logiska förmÄga lidande och mÀnniskor fÄr lÀttare en kortare stubin.

KrÀvs beredskap hos polisen

PÄ sikt kan effekterna bli att hela samhÀllet pÄverkas av att vara mer lÀttirriterat, och i flera lÀnder har studier visat att vÀrmeböljor har lett till en ökad brottslighet.

– Det kan bli en belastning för polis och blĂ„ljuspersonal, sĂ€ger Karin Lundgren Kownacki, som Ă€r analytiker i sekretariatet för det nationella expertrĂ„det för Klimatanpassning.

I en rapport frÄn det Nationella expertrÄdet för klimatanpassning frÄn 2022 hÀnvisar man till en studie gjord i Chicago, USA, dÀr man har sett att vÄld och upplopp ökade under en vÀrmebölja. Kriminalitet i form av stölder och vandalisering visade sig ocksÄ bli vanligare till följd av vÀrmen.

– I en svensk kontext kommer expertrĂ„dets rapport fram till att vi behöver en ökad beredskap, och arbeta med fler preventiva Ă„tgĂ€rder, sĂ€ger Karin Lundgren Kownacki.

Mindre vilja att hjÀlpa andra

Nina von Uexkull Àr docent i Freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och har forskat kring hur konflikter i vÀrlden pÄverkas av klimatförÀndringarna.

– Det finns studier som visar att det skapas aggression hos folk vid varmt vĂ€der. Man har bland annat sett att folk tenderar att ha en mindre vilja till att hjĂ€lpa personer frĂ„n en annan kulturell bakgrund Ă€n en sjĂ€lv, sĂ€ger docenten Nina von Uexkull.

Enligt henne kan klimatförÀndringarna ha en pÄverkan pÄ konflikter, men vid större vÀpnade konflikter Àr det vanligare att det Àr underliggande faktorer som fÄr en konflikt att bryta ut. FrÀmst drabbas lÀnder som har problem med torka, eller lÀnder dÀr jordbruk Àr en stor inkomstfaktor, nÀr klimatet förÀndras. Det kan i sin tur leda till en upptrappning av lokala konflikter.

Risk för ökning av suicidfall

I den senaste IPCC: rapporten beskrivs hur klimatförÀndringarna kommer med skadliga effekter för mÀnniskors hÀlsa. Utöver att extremvÀder kan leda till aggressivitet och vÄldsamhet, ökar ocksÄ risken för psykisk ohÀlsa vid vÀrmebölja.

– Det Ă€r orovĂ€ckande, det man har sett internationellt Ă€r till exempel att sjĂ€lvmordsfallen har gĂ„tt upp under vĂ€rmeböljor, sĂ€ger Karin Lundgren Kownacki.

Även vĂ„rden kommer dĂ€rför behöva rusta sig inför framtida vĂ€rmeböljor, för att kunna hantera den ökade risken för suicid.

Karin Lundgren Kownacki beskriver vÀrmen som den klimatrisk som riskerar att skapa flest dödsfall, och menar att Àven Sverige behöver stÀrka de samhÀlleliga resurserna för att kunna hantera fler vÀrmeböljor i framtiden.

– Man behöver se över hur man ska hantera utbildning av vĂ„rdpersonal, vi Ă€r inte vana vid vĂ€rmeböljor i Sverige, sĂ€ger Karin Lundgren Kownacki.

Fakta: ExtremvÀdrets inverkan pÄ hÀlsan

I rapporten "Climate change impacts on mental health in Europe" beskrivs hur höga temperaturer kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa med humörsvÀngningar, ökad aggressivitet, kriminalitet och beroende.

Risken för sjÀlvmord ökade vid lÀngre perioder av höga temperaturer.

I Spanien har man sett att anmÀlningarna för vÄld i nÀra relationer ökade under en vÀrmebölja.

KĂ€lla: European Climate and Health Observatory

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!