Luftkonditionering svalkar – och vĂ€rmer planeten

Det kan beskrivas som en av klimatförÀndringens stora paradoxer. NÀr extrem hetta blir vanligare kommer tekniken som mÀnniskor svalkar sig med att bidra till att vÀrma upp planeten ytterligare.

I Indien vÀntas omkring en miljard nya luftkonditioneringsapparater sÀljas de kommande Ärtiondena. Arkivbild frÄn Delhi.

I Indien vÀntas omkring en miljard nya luftkonditioneringsapparater sÀljas de kommande Ärtiondena. Arkivbild frÄn Delhi.

Foto: Altaf Qadri/AP/TT

Klimat2022-06-23 05:30

Det Àr inte ens juli. Men det Àr sÄ varmt i Magnolia i Texas att 48-Äriga April Turgutalp helst inte gÄr ut. Och gör hon det sÄ Àr det för att svalka sig i poolen. NÀtterna erbjuder inte lÀngre nÄgot avbrott i den obevekliga vÀrmebölja som nyligen svepte in över USA och som fick myndigheterna att uppmana miljontals amerikaner att stanna inomhus.

– Det Ă€r varmt som i helvetet under dagen, berĂ€ttar Turgutalp för The Guardian.

– Jag lovar, det Ă€r svalare nĂ€r jag öppnar ugnsluckan Ă€n nĂ€r jag öppnar ytterdörren. Om vi inte hade luftkonditionering hade vi redan dött av vĂ€rmeslag.

Tidig hetta

Det Ă€r inte bara USA som har drabbats av vĂ€rmebölja. I Europa har hettan slagit till osedvanligt tidigt pĂ„ sommaren och resulterat i vattenransonering, torka och brĂ€nder. Indien och Pakistan har ocksĂ„ kĂ€mpat mot höga temperaturer tidigt pĂ„ sĂ€songen – vĂ€rme som har testat grĂ€nserna för vad mĂ€nniskan klarar av.

KlimatförÀndringarna kommer att göra vÀrmeböljor vanligare, lÀngre och kraftigare. Och nÀr temperaturerna stiger kan tillgÄng till luftkonditionering vara en frÄga om liv och död. VÀrme kallas ibland en "tyst mördare" eftersom symtomen pÄ vÀrmerelaterad sjukdom ofta passerar obemÀrkt tills det Àr för sent. Organ kan kollapsa och redan existerande problem som hjÀrt-kÀrlsjukdom eller diabetes förvÀrras.

Omkring 90 procent av befolkningen i USA berÀknas ha luftkonditionering hemma men i Europa Àr tillgÄngen mer ojÀmn. I Spanien finns det i omkring en tredjedel av alla bostadshus medan siffran för Frankrike och Tyskland ligger runt fem procent, Àven om andelen tros ha ökat med tanke pÄ de senaste Ärens extremvÀrme.

Ökad efterfrĂ„gan

Det största behovet av luftkonditionering finns förstÄs i varma lÀnder, Àven om tillgÄngen Àr begrÀnsad. Men det hÄller pÄ att förÀndras.

Omkring hÀlften av vÀrldens installerade kapacitet av luftkonditionering finns i USA och Kina, men till 2050 vÀntas antalet vÀxa med tio anlÀggningar i sekunden, enligt det internationella energiorganet IEA. Snabbast ökning vÀntas i lÀnder som Indien, Pakistan och Indonesien, dÀr mÀnniskor som tar sig ur fattigdom ofta prioriterar kylapparater framför andra inköp.

– Det Ă€r inte bara ett resultat av klimatförĂ€ndringen utan det finns en vĂ€xande medelklass i utvecklingslĂ€nder dĂ€r de som kan köpa sig tjĂ€nsten luftkonditionering gör det, sĂ€ger Carlos Lopes, senior rĂ„dgivare vid Energimyndigheten, till TT.

– Fler och fler mĂ€nniskor utrustar sig och det finns anledning till det eftersom höga temperaturer kan vara farliga.

UtslÀpp av koldioxid

Men det finns en paradox i kampen för att hĂ„lla sig sval nĂ€r temperaturerna stiger – för samtidigt som apparaterna skĂ€nker kyla kan de i slutĂ€ndan förvĂ€rra problemet de försöker lösa. MĂ„nga anlĂ€ggningar slukar energi, dĂ€ribland fossil sĂ„dan som orsakar utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser som vĂ€rmer upp planeten.

– Luftkonditionering drar mycket el och i mĂ„nga utvecklingslĂ€nder Ă€r det kol som kommer att brĂ€nnas, vilket förvĂ€rrar den globala uppvĂ€rmningen. Det kommer ocksĂ„ att krĂ€vas stora investeringar för att bygga ut elnĂ€tet, sĂ€ger Lopes.

– NĂ€r vĂ€rmeböljorna kommer tidigare, hĂ„ller pĂ„ lĂ€ngre och fĂ„r större effekter leder det dessutom till mĂ„nga spontana köp, ibland av ganska dĂ„liga produkter för luftkonditionering.

Det finns dock flera sÀtt att hÄlla nere energiförbrukningen nÀr suget efter luftkonditionering ökar i vÀrlden. I EU skÀrps exempelvis kraven pÄ företag att tillverka energisnÄla luftkonditioneringsapparater regelbundet.

"Öka acceptansen"

Men Lopes framhÄller ocksÄ vikten av att mÀnniskor sÄ lÄngt det Àr möjligt lÀr sig att anpassa sig till varmare temperaturer. Ett exempel Àr en kampanj i Japan, dÀr luftkonditionering anvÀndes först vid 28 grader och tjÀnstemÀn dÀrför uppmuntrades att bortse frÄn den sedvanliga och svettiga klÀdkoden slips och mörk kavaj. Andra exempel pÄ passiva lösningar Àr gardiner, markiser och vÀdring.

– Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att bygga smart. De flesta EU-lĂ€nder har regler kring energianvĂ€ndning vid nybyggen eller renovering för att undvika eller minska behovet av kylning, sĂ€ger Lopes.

Det gÀller till exempel utformningen och orienteringen av en byggnad för att undvika direkt sol pÄ sommaren.

– Men man behöver inte heller ha 21 grader inomhus pĂ„ bĂ„de vintern och sommaren. Det Ă€r viktigt att ha en viss acceptans för det som upplevs som obekvĂ€mt och lĂ€ra sig att leva med vĂ€dret.

Fakta: PÄfrestande för hÀlsan

Med klimatförÀndringarna vÀntas vÀrmeböljor bli vanligare.

IhÄllande perioder av vÀrme under sommaren kan orsaka hÀlsoproblem och ökad dödlighet. Det gÀller sÀrskilt nÀr vÀrmen Àr hög under hela dygnet. NÀr nÀtterna Àr varma hinner kroppen inte ÄterhÀmta sig och det kan vara svÄrt att fÄ ned temperaturen inomhus.

VÀrmens negativa hÀlsoeffekter omfattar relativt milda symtom som uttorkning och nedsatt allmÀntillstÄnd men ocksÄ mer allvarliga symtom som vÀrmeslag och hjÀrtinfarkt. Negativa hÀlsoeffekter uppstÄr ofta redan samma dag eller efter en till tvÄ dagar efter att höga temperaturer noterats.

Riskgrupper vid vÀrmebölja Àr Àldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsÀttning, smÄ barn, gravida och personer som tar vissa mediciner som pÄverkar kroppens förmÄga att anpassa kroppsvÀrme och vÀtskebalans.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!