FolkhÀlsomyndigheten pekar pÄ ungdomarna som en kÀlla till smittspridning nu i höst. FrÄgan Àr varför just de unga slÀppt pÄ coronakontrollen. HÀr Àr nÄgra olika experters svar.
Filosofen
Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, vill i viss mÄn ta ungdomarna i försvar.
ââĂven om mĂ„nga unga faktiskt beter sig oansvarigt sĂ„ Ă€r de inte ensamma om det. Och de som drar ögonen till sig pĂ„ grund av sitt hĂ€lsovĂ„dliga beteende Ă€r en minoritet â alla de unga som Ă€r hemma och följer rekommendationerna ser man kanske inte alls, sĂ€ger han.
Att smittan gÄr upp kan ha flera orsaker, tror han, restriktionerna har ju lÀttats sedan i juni.
Men uppoffringen som unga mÄste göra nu Àr vÀldigt stor, konstaterar han.
ââMĂ„nga har hela sitt liv utanför hemmet. Vi medelĂ„lders sitter oftare hemma och har oftast familj och jobb. Yngre kanske inte bor lika bra eller kanske inte ens har nĂ„got hem. Att leva upp till restriktionerna Ă€r en större belastning för dem.
ââVi begĂ€r mycket av dem. Kanske orimligt mycket.
Han pekar ocksÄ pÄ att unga under 20 Är inte har utvecklat sin förmÄga att hantera risker, och att unga har ett kortare tidsperspektiv Àn de flesta vuxna. Ett Är i en 19-Ärings liv Àr en mycket lÀngre horisont Àn för en 40-Äring.
Men det finns ocksĂ„ en rĂ€ttviseaspekt som han vill hĂ„lla fram. I mĂ„nga avseenden har livet för mĂ„nga ungdomar pausats. ĂndĂ„ förvĂ€ntar vi oss att de ska hĂ„lla i och hĂ„lla ut nĂ€r det gĂ€ller restriktioner och begrĂ€nsningar, trots att de kanske inte sjĂ€lva löper sĂ„ stor risk.
Psykologen
Maria Thoresson, psykolog och verksam i GöteborgsomrÄdet, tror att det finns en bild av att unga Àr sÀkra i pandemin.
ââI de första rapporterna i vĂ„ras gick man ut ganska hĂ„rt med att unga inte drabbas sĂ„ hĂ„rt.
Den bilden Àr kvar, och har ocksÄ förstÀrkts, tror hon. Ungdomar ser sig som odödliga.
ââDe tĂ€nker att de sjĂ€lva inte drabbas.
Nu Àr ocksÄ mÄnga helt enkelt trötta pÄ distans och avhÄllsamhet, förklarar hon. Ungdomar söker ofta nÀrhet hos varandra, den Àr viktigare Àn familjens kÀrlek.
ââMĂ„nga har ett stort umgĂ€nge. Det har pratats mycket om Ă€ldres situation, men ungdomar blir ocksĂ„ mycket utlĂ€mnade i pandemin. De köper inte det.
Hon tror att restriktionerna kan kÀnnas alltför tunga nÀr ungdomar inte sjÀlva tror att de drabbas.
Sociala medie-strategen
Brit Stakston, mediestrateg med inriktning pÄ bland annat sociala medier, tycker att fokuset i Sverige har varit för stort pÄ Àldre mÀnniskor.
ââDet har varit ett vĂ€ldigt tydligt fokus pĂ„ 70-plussare. Kommunikationen har delat upp Ă€ldre och yngre.
Hon tycker att fokuset har varit för litet pĂ„ den egna hĂ€lsan â ungdomar kan faktiskt ocksĂ„ drabbas.
Hon tycker att myndigheterna varit bra pÄ att dela med sig av information, men medievalet har inte alltid varit det bÀsta.
ââFacebook Ă€r inte effektivt för att nĂ„ de unga. De unga finns visserligen pĂ„ Facebook, men inte för att interagera med myndigheter.
Hon förklarar att konsumtionen av nyheter pÄ sociala medier har minskat under pandemin, enligt flera olika studier, bland annat frÄn Nordicom. I stÀllet har vi valt traditionella medier, som tv och tidningar.
Brit Stakston tror att det skulle behövas nya grepp för att nÄ ungdomar med coronainformation. Kanske poddar, och kanske ocksÄ via influerare.
ââDet behövs ocksĂ„ exempel, inte bara ett budskap som pumpas ut.
FolkhÀlsomyndigheten
Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef pÄ FolkhÀlsomyndigheten, förklarar att det Àr vÀldigt viktigt för myndigheten att nÄ de unga.
ââVi hĂ„ller pĂ„ att ta fram mer riktad information.
FolkhÀlsomyndigheten finns pÄ sociala medier, som Facebook, Twitter, Instagram Stories och Linkedin, dessutom pÄ Youtube, berÀttar hon.
ââSociala medier Ă€r jĂ€tteviktigt. Vi vill hĂ„lla i gĂ„ng samtalet med ungdomarna.
Det FolkhÀlsomyndigheten framför allt vill kommunicera Àr vikten av att hÄlla avstÄnd.
ââDet Ă€r viktigt att förstĂ„ att det gĂ„r att pĂ„verka.
TT: BegÀr vi för mycket av ungdomarna?
ââInte mer Ă€n av 70-plussarna, sĂ€ger Elisabeth Wall Bennet.