Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Karolinska universitetssjukhuset i Solna startade tidigt upp varsin mottagning för att ta hand om personer som vÄrdats pÄ sjukhus för covid-19 och som behöver hjÀlp att komma tillbaka efter sin sjukdom.
ââVi sĂ„g mĂ„nga röntgenbilder varje morgon med lungor som var vĂ€ldigt inflammerade. DĂ€r och dĂ„ tĂ€nkte jag att vi mĂ„ste följa upp det hĂ€r för att se vad som hĂ€nder pĂ„ sikt, berĂ€ttar Judith Bruchfeld, infektionslĂ€kare som arbetar vid Karolinska universitetssjukhusets covidmottagning.
BĂ„de i Norrköping och Stockholm handlade uppdraget frĂ„n början om att ta hand om just dem som vĂ„rdats för covid pĂ„ sjukhus. Men man sĂ„g ganska snabbt att det fanns ett mer omfattande behov av hjĂ€lp â frĂ„n en helt annan grupp coviddrabbade.
ââVi hade inte förvĂ€ntat oss att sĂ„ mĂ„nga som inte legat pĂ„ sjukhus skulle drabbas av lĂ„ngdragna symtom. Det Ă€r den gruppen som har ökat mest, sĂ€ger Mirjam Schimanke, medicinskt ansvarig lĂ€kare vid mottagningen pĂ„ Vrinnevisjukhuset.
Ăvervikt kvinnor
ââDe krĂ€ver mer rehabilitering Ă€n vi har förvĂ€ntat oss. De har mer andningsbesvĂ€r Ă€n de som vĂ„rdats pĂ„ sjukhus och vad det beror pĂ„ vet vi inte, sĂ€ger hon.
Förutom problem med andningen ser man Àven besvÀr som hjÀrntrötthet, hjÀrtklappning, smÀrta i bröstet och problem med smak och lukt hos dem som remitterats via primÀrvÄrden.
ââJag sĂ„g bara framför mig att vi skulle följa dem som legat svĂ„rt sjuka pĂ„ sjukhus. Vi fysioterapeuter/sjukgymnaster har aldrig jobbat pĂ„ det sĂ€ttet med den hĂ€r typen av patientgrupp efter en infektion, sĂ€ger Malin Nygren-Bonnier, som arbetar vid mottagningen i Solna.
DÀr ser man en viss övervikt av kvinnor, sÀrskilt de i lite lÀgre Älder.
ââDet Ă€r en nĂ„got yngre grupp som ofta inte har andra sjukdomar och har varit ganska aktiva, berĂ€ttar hon.
Ăven i Norrköping ser man samma tendens.
ââDe som skrivs ut frĂ„n sjukhuset Ă€r framför allt mĂ€n. Och de remisser som vi fĂ„r frĂ„n primĂ€rvĂ„rden bestĂ„r av tvĂ„ tredjedelar kvinnor och en tredjedel mĂ€n, sĂ€ger Mirjam Schimanke.
LÄngsam ÄterhÀmtning
För en del försvinner symtomen ett tag, men sedan kommer de tillbaka. De fluktuerande förloppet bland patienter var inte nÄgot man vÀntade sig. BesvÀren pÄverkar Àven olika delar av kroppen, nÄgot som skiljer sig frÄn andra infektioner.
ââMan kan exempelvis bli trött efter en infektion, det Ă€r relativt vanligt förekommande. Men covid-19 avviker, sĂ€ger Judith Bruchfeld.
De patienter som kommer till mottagningarna i Norrköping och Solna har i vissa fall en lÄng vÀg tillbaka.
ââVissa patienter har inte gjort nĂ„gra framsteg alls. Men de flesta gör framsteg Ă€ven om de Ă€r pyttesmĂ„, sĂ€ger Mirjam Schimanke och fĂ„r medhĂ„ll frĂ„n Karolinska.
ââVi ser att man blir bĂ€ttre men det Ă€r en lĂ„ngsam Ă„terhĂ€mtning. Det gĂ„r inte över en natt, absolut inte, sĂ€ger Judith Bruchfeld.
Behöver förstÄelse
Sjukdomen Àr fortfarande ett relativt nytt mysterium för sjukvÄrden att hantera, men kunskapen har ökat under mÄnaderna som gÄtt.
ââNu upplever vi att vi har den dĂ€r kunskapen som gör att vi vĂ„gar stĂ€lla en diagnos om att det skulle kunna vara covid genom att titta pĂ„ vad patienten har för symtom, hur lĂ€nge man haft det och hur det började, sĂ€ger Mirjam Schimanke.
Men mer kunskap behövs. Inte minst mer forskning.
ââVi behöver ta reda pĂ„ vad symtomen beror pĂ„ och förstĂ„r vi det sĂ„ skulle vi förhoppningsvis kunna erbjuda botande behandling och erbjuda rehab som kan hjĂ€lpa patienter pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt, sĂ€ger Judith Bruchfeld och tillĂ€gger:
ââMĂ„nga pratar om rehab, men det Ă€r heller inte sĂ„ enkelt. Man mĂ„ste ocksĂ„ förstĂ„ vad det Ă€r som pĂ„gĂ„r, sĂ€ger hon.