Forskare: Underskatta inte kallprat med andra

För vissa kanske det kĂ€nns obekvĂ€mt att kallprata med mĂ€nniskor vi inte riktigt kĂ€nner. Men smĂ„pratandet i affĂ€ren eller medan vi vĂ€ntar pĂ„ bussen kan vara viktigt – inte minst i en tid av kris, menar forskare.

"Svenskar Àr kanske inte typen som smÄpratar spontant pÄ bussen, men jag tror att de flesta absolut kan tÀnka sig att göra det", sÀger Hanna Söderlund, sprÄkforskare vid UmeÄ universitet om kallpratandet i Sverige.

"Svenskar Àr kanske inte typen som smÄpratar spontant pÄ bussen, men jag tror att de flesta absolut kan tÀnka sig att göra det", sÀger Hanna Söderlund, sprÄkforskare vid UmeÄ universitet om kallpratandet i Sverige.

Foto: Janerik Henriksson/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-03-14 10:27

TT: Vad har kallprat för funktion?

– Det Ă€r ett sĂ€tt för oss att nĂ€rma oss andra mĂ€nniskor, sĂ€ger Hanna Söderlund, sprĂ„kforskare vid UmeĂ„ universitet och menar att det ger oss mĂ€nniskor en chans att kĂ€nna in lĂ€get.

Enligt henne har smÄpratandet mÄnga olika sociala funktioner och fÄr medhÄll av Viveka AdelswÀrd, professor emerita i kommunikation vid Linköpings universitet.

– Det kan vara ett sĂ€tt att sondera terrĂ€ngen inför exempelvis ett möte. För att kĂ€nna av stĂ€mningen. Men genom att prata om vĂ€dret eller hur resan varit sĂ„ kan man ocksĂ„ fĂ„ en bild av hur den andra mĂ€nniskan Ă€r, sĂ€ger hon.

TT: Är kallprat viktigt?

– Kallprat lĂ„ter lite negativt, men det kan vara viktigt, sĂ€ger Viveka AdelswĂ€rd.

– Jag tror att det Ă€r viktigt att man har möjligheter att bilda kit mellan mĂ€nniskor. Sedan skulle det vara förfĂ€rligt om man skulle gĂ„ igenom livet och bara kallprata. Men man hoppas vĂ€l att det ibland kan leda in i viktigare samtal, sĂ€ger hon och menar att man inte ska underskatta kallpratets funktion att bekrĂ€fta varandra som mĂ€nniskor.

Hanna Söderlund tror att de personer som kÀnner viss motvilja mot kallprat kanske tÀnker att samtalet mÄste vara kvar pÄ den nivÄn hela tiden.

– Det blir tröttsamt, men kallpratet Ă€r en viktig introduktion till samtal, sĂ€ger hon.

TT: I en tid av kris, vad kan kallprat spela för roll dÄ?

– Jag hade ett samtal med en prĂ€st en gĂ„ng om vad kan hjĂ€lpa nĂ€r man Ă€r grĂ€nslöst deprimerad eller har stor sorg. Han berĂ€ttade dĂ„ att det Ă€r mĂ„nga som tror att nĂ€r man vet att man ska dö sĂ„ vill man lyfta existentiella frĂ„gor och hur man levt sitt liv och andra viktiga saker, sĂ€ger Viveka AdelswĂ€rd, och fortsĂ€tter:

– Men hans erfarenhet var att mĂ„nga bara vill smĂ„prata, kanske om Ă€ppeltrĂ€det som börjat blomma eller att busshĂ„llplatsen flyttat, sĂ€ger hon.

Den pÄgÄende coronakrisen pÄverkar alla och Àr dÀrmed ocksÄ nÄgot som alla ocksÄ kan prata om, menar Hanna Söderlund.

– En del kanske Ă€r vĂ€ldigt isolerade och dĂ„ kanske man vill passa pĂ„ att sĂ€ga nĂ„got extra nĂ€r man stĂ„r i kassan pĂ„ Ica. Den sociala interaktionen Ă€r viktig och kan man inte fĂ„ det djupa samtalet kanske man Ă„tminstone kan fĂ„ sĂ€ga nĂ„got kort, sĂ€ger hon.

TT: Hur Àr svenskar pÄ att kallprata?

– Man ska inte generalisera, men det ingĂ„r kanske inte riktigt i vĂ„r kultur att artigt smĂ„prata med mĂ€nniskor, resonerar Viveka AdelswĂ€rd och fortsĂ€tter:

– I Sverige har vi kanske inga svĂ„righeter att stĂ„ tysta i en hiss med mĂ€nniskor medan det i andra kulturer skulle anses vĂ€ldigt oartigt att inte bekrĂ€fta den andra mĂ€nniskan, sĂ€ger hon.

Men att kunna och vilja smÄprata Àr ocksÄ nÄgot individuellt, sÀger Hanna Söderlund.

– Svenskar Ă€r kanske inte typen som smĂ„pratar spontant pĂ„ bussen, men jag tror att de flesta absolut kan tĂ€nka sig att göra det.

– Problemet Ă€r kanske man att kĂ€nner "hur lĂ€nge ska jag sitta och prata?". Att man dĂ„ Ă„tagit sig det och mĂ„ste fortsĂ€tta prata. Kanske finns det snarare en rĂ€dsla för det Ă€n att sĂ€ga nĂ„gra korta saker om vĂ€dret eller pandemin, tillĂ€gger Hanna Söderlund.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!