FHM: Ungas vanor under pandemin ett orosmoln

Hur ser det ut med folkhĂ€lsan i Sverige efter drygt ett Ă„r av pandemi? Vem har drabbats vĂ€rst? Och minst? FolkhĂ€lsomyndigheten ser vissa oroande tendenser framöver – sĂ€rskilt bland yngre.

Fart och flÀng, Ätminstone pÄ bilden. Men under pandemin har stillasittandet bland unga i Sverige ökat, nÄgot som oroar FolkhÀlsomyndigheten. Arkivbild.

Fart och flÀng, Ätminstone pÄ bilden. Men under pandemin har stillasittandet bland unga i Sverige ökat, nÄgot som oroar FolkhÀlsomyndigheten. Arkivbild.

Foto: Robin Haldert/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-04-15 19:15

Vi har rört oss mindre och den psykiska hÀlsan har blivit lite sÀmre. Det Àr nÄgra av sakerna som FolkhÀlsomyndigheten ser i sin rapport om hur mÀnniskors hÀlsa har pÄverkats av coronapandemin.

– Och om det hĂ„ller i sig Ă€r det inte bra, sĂ€ger Anna MĂ„nsdotter, enhetschef pĂ„ myndigheten.

NĂ€r det gĂ€ller den psykiska hĂ€lsan sĂ„ verkar de flesta faktiskt mĂ„ ungefĂ€r som förut – Ă„tminstone i början av pandemin.

– DĂ€remot ser vi i en ny datainsamling tendenser till en ökning av psykiska besvĂ€r under hösten, sĂ€ger Anna MĂ„nsdotter.

Effekter tar tid

Grupper i samhÀllet som pÄ olika sÀtt redan innan pandemin befann sig i ett utsatt situation har drabbats hÄrt av virusets framfart.

– Vi hade vĂ€ntat oss att grupper med olika hĂ€lsorisker redan innan pandemin skulle drabbas hĂ„rdare. Men det Ă€r Ă€ndĂ„ oroande att resultaten tydligt bekrĂ€ftade detta.

FolkhĂ€lsomyndigheten har bĂ„de tittat pĂ„ forskning om pandemin som gjorts utomlands och analyserat data pĂ„ hemmaplan. Enligt myndigheten finns det nĂ„gra aspekter som gör att vi inte ser dramatiska förĂ€ndringar pĂ„ befolkningsnivĂ„ – Ă€nnu.

– Det kan ta tid innan vi ser de fulla konsekvenserna pĂ„ folkhĂ€lsan. Det har vi lĂ€rt oss frĂ„n tidigare kriser. Till exempel har tidigare forskning visat att suicidtalen ökar ett eller ett par Ă„r efter en samhĂ€llskris – det Ă€r viktigt att ha med sig, sĂ€ger Anna MĂ„nsdotter och tillĂ€gger:

– Sedan Ă€r det oroande att livsvillkoren och levnadsförhĂ„llanden mest pĂ„verkats negativt bland dem som redan före pandemin hade ökad risk för ohĂ€lsa. Livsvillkoren Ă€r helt avgörande för den fortsatta hĂ€lsan.

Ungas vanor förÀndrade

Ett annat orosmoln Àr pandemins konsekvenser för den yngre delen av befolkningen.

– Levnadsvanorna har förĂ€ndrats mest bland unga men Ă€ven unga vuxna. DĂ€r finns det bĂ„de positiva och negativa saker. Det Ă€r negativa Ă€r att stillasittandet har ökat men Ă€ven att matvanorna har försĂ€mrats. Eftersom de Ă€r unga Ă€r det alltid oroande om det hĂ„ller i sig.

NÄgot som stÄr klart för myndigheten Àr att det behöver satsas mer pÄ folkhÀlsan för att motverka risken för ökade skillnader i hÀlsa.

– FolkhĂ€lsan ska vara genomsnittligt god, men skillnaderna mellan grupper i befolkningen ska heller inte vara för stora, sĂ€ger Anna MĂ„nsdotter.

– Tar vi inte hand om det i ett frĂ€mjande perspektiv sĂ„ kan ocksĂ„ vĂ„rden eller annan offentlig verksamhet drabbas av merkostnader.

Nytt fenomen

Slutsatser – om det ens kommer gĂ„ att dra nĂ„gra sĂ„dana – av hur pandemin pĂ„verkat hĂ€lsan i befolkningen Ă€r för tidigt att svara pĂ„. Det kommer ta tid, enligt Anna MĂ„nsdotter, och det riskerar att bli svĂ„rare ju lĂ€ngre tiden gĂ„r att veta vad som Ă€r orsaken – pandemin eller nĂ„got helt annat.

– Det Ă€r ett nytt fenomen dĂ€r vi faktiskt inte har sĂ„ mycket hjĂ€lp av historien. Vi behöver vara ödmjuka inför att pandemins och smittskyddsĂ„tgĂ€rdernas konsekvenser för folkhĂ€lsan brett behöver analyseras och följas upp, sĂ€ger hon.

Fakta: Unga under pandemin

FolkhÀlsomyndigheten ser i sin rapport om folkhÀlsan under pandemin att mÀnniskor pÄ olika sÀtt förÀndrat sina levnadsvanor.

Störst förĂ€ndring ser man bland unga i Ă„ldern 16–29 Ă„r. Den gruppen har i större utstrĂ€ckning rapporterat in att de Ă€r mer stillasittande. De Ă€ter mer sötsaker och konsumerar mindre grönsaker.

De fysiskt aktiva var 44 procent i den gruppen, enligt data frÄn den nationella folkhÀlsoenkÀten frÄn myndigheten. Det kan jÀmföras med 25 procent i gruppen 70 Är och Àldre.

Gruppen unga uppger dÀremot att de dricker mindre alkohol.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!