Vi har rört oss mindre och den psykiska hÀlsan har blivit lite sÀmre. Det Àr nÄgra av sakerna som FolkhÀlsomyndigheten ser i sin rapport om hur mÀnniskors hÀlsa har pÄverkats av coronapandemin.
ââOch om det hĂ„ller i sig Ă€r det inte bra, sĂ€ger Anna MĂ„nsdotter, enhetschef pĂ„ myndigheten.
NĂ€r det gĂ€ller den psykiska hĂ€lsan sĂ„ verkar de flesta faktiskt mĂ„ ungefĂ€r som förut â Ă„tminstone i början av pandemin.
ââDĂ€remot ser vi i en ny datainsamling tendenser till en ökning av psykiska besvĂ€r under hösten, sĂ€ger Anna MĂ„nsdotter.
Effekter tar tid
Grupper i samhÀllet som pÄ olika sÀtt redan innan pandemin befann sig i ett utsatt situation har drabbats hÄrt av virusets framfart.
ââVi hade vĂ€ntat oss att grupper med olika hĂ€lsorisker redan innan pandemin skulle drabbas hĂ„rdare. Men det Ă€r Ă€ndĂ„ oroande att resultaten tydligt bekrĂ€ftade detta.
FolkhĂ€lsomyndigheten har bĂ„de tittat pĂ„ forskning om pandemin som gjorts utomlands och analyserat data pĂ„ hemmaplan. Enligt myndigheten finns det nĂ„gra aspekter som gör att vi inte ser dramatiska förĂ€ndringar pĂ„ befolkningsnivĂ„ â Ă€nnu.
ââDet kan ta tid innan vi ser de fulla konsekvenserna pĂ„ folkhĂ€lsan. Det har vi lĂ€rt oss frĂ„n tidigare kriser. Till exempel har tidigare forskning visat att suicidtalen ökar ett eller ett par Ă„r efter en samhĂ€llskris â det Ă€r viktigt att ha med sig, sĂ€ger Anna MĂ„nsdotter och tillĂ€gger:
ââSedan Ă€r det oroande att livsvillkoren och levnadsförhĂ„llanden mest pĂ„verkats negativt bland dem som redan före pandemin hade ökad risk för ohĂ€lsa. Livsvillkoren Ă€r helt avgörande för den fortsatta hĂ€lsan.
Ungas vanor förÀndrade
Ett annat orosmoln Àr pandemins konsekvenser för den yngre delen av befolkningen.
ââLevnadsvanorna har förĂ€ndrats mest bland unga men Ă€ven unga vuxna. DĂ€r finns det bĂ„de positiva och negativa saker. Det Ă€r negativa Ă€r att stillasittandet har ökat men Ă€ven att matvanorna har försĂ€mrats. Eftersom de Ă€r unga Ă€r det alltid oroande om det hĂ„ller i sig.
NÄgot som stÄr klart för myndigheten Àr att det behöver satsas mer pÄ folkhÀlsan för att motverka risken för ökade skillnader i hÀlsa.
ââFolkhĂ€lsan ska vara genomsnittligt god, men skillnaderna mellan grupper i befolkningen ska heller inte vara för stora, sĂ€ger Anna MĂ„nsdotter.
ââTar vi inte hand om det i ett frĂ€mjande perspektiv sĂ„ kan ocksĂ„ vĂ„rden eller annan offentlig verksamhet drabbas av merkostnader.
Nytt fenomen
Slutsatser â om det ens kommer gĂ„ att dra nĂ„gra sĂ„dana â av hur pandemin pĂ„verkat hĂ€lsan i befolkningen Ă€r för tidigt att svara pĂ„. Det kommer ta tid, enligt Anna MĂ„nsdotter, och det riskerar att bli svĂ„rare ju lĂ€ngre tiden gĂ„r att veta vad som Ă€r orsaken â pandemin eller nĂ„got helt annat.
ââDet Ă€r ett nytt fenomen dĂ€r vi faktiskt inte har sĂ„ mycket hjĂ€lp av historien. Vi behöver vara ödmjuka inför att pandemins och smittskyddsĂ„tgĂ€rdernas konsekvenser för folkhĂ€lsan brett behöver analyseras och följas upp, sĂ€ger hon.