Studien, som nyligen publicerats i tidskriften Lancet Psychiatry gjordes pÄ 21 medel- och höginkomstlÀnder under fyra mÄnader förra Äret, nÄgot Sveriges Radio Ekot var först med att rapportera om.
ââI vissa lĂ€nder var det stabilt, men i vissa blev det fĂ€rre. Men det var inget som stack ut, inga lĂ€nder som visade högre antal suicid under de första fyra mĂ„naderna av pandemin, sĂ€ger professor Ellenor Mittendorfer-Rutz.
Och utvecklingen ser likadan ut i Sverige, enligt en tidigare rapport frÄn Socialstyrelsen under samma tidsperiod.
Forskarna har inte studerat orsakerna till minskningen men menar att en förklaring kan vara att lÀnderna ökat samhÀllets stödÄtgÀrder för psykisk hÀlsa.
En annan orsak kan vara att pandemin gett större kÀnsla av gemenskap med andra i liknande situation och att nya sÀtt att fÄ kontakt med andra, genom nÀtet, vuxit fram.
MÄnga lÀnder i studien har ocksÄ infört stöd för hemlösa, vilket ocksÄ kan vara en orsak till minskningen, enligt Ellenor Mittendorfer-Rutz.
Preventiva insatser ger effekt
Professorn tror att det Àr de preventiva ÄtgÀrderna som vi nu ser effekten av.
ââVi har inte tittat pĂ„ det, vi planerar att göra det lĂ€ngre fram, men jag tror att det preventiva har spelat en jĂ€ttestor roll. BĂ„de nĂ€r det gĂ€ller beredskap i sjukvĂ„rdssystemet men ocksĂ„ nĂ€r det gĂ€ller ekonomiskt stöd som spelar stor roll för att fĂ„nga upp konsekvenserna av lĂ„ngtidsarbetslöshet som vi vet Ă€r kopplat till suicid.
Mittendorfer-Rutz framhĂ„ller ocksĂ„ stĂ€rkta relationer genom att hushĂ„llen tillbringar mer tid tillsammans, och en gynnsam kollektiv kĂ€nsla, som förklaringar. Hon vill dock understryka att siffrorna Ă€r frĂ„n perioden aprilâjuli, alltsĂ„ nĂ€r pandemin fortfarande var ny.
Hon tycker att det Àr viktigt att vi fortsÀtter att jobba med preventiva ÄtgÀrder, Àven i framtiden.
ââSocialförsĂ€kringssystemet och hĂ€lso- och sjukvĂ„rden mĂ„ste utformas sĂ„ att en potentiell försĂ€mring av den psykiska hĂ€lsan av lĂ„ngtidsarbetslöshet kan fĂ„ngas upp.
Likheter med tidigare pandemier
Forskarna anser att det nu krÀvs vaksamhet för att förhindra att antalet sjÀlvmord ökar igen nÀr pandemin gÄr mot sitt slut.
Enligt Mittendorfer-Rutz pekar flera studier pÄ att det finns ett antal grupper som löper större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa under pandemin. Dit hör yngre, sÀrskilt socialt utsatta samt de personer som hade en psykisk sjukdom redan innan pandemin. Dessa kan fÄ en försÀmrad psykisk hÀlsa under en lÀngre tidsperiod, nÄgot man Àven kunnat se vid tidigare pandemier.
I vissa mÀtningar frÄn den globala studien fanns data fram till oktober. DÄ var den nedÄtgÄende eller stabila trenden fortfarande kvar.
Ny rapport frÄn Socialstyrelsen
Jeroen De Munter, statistiker pÄ Socialstyrelsen, arbetar med att ta fram den officiella dödsorsaksstatistiken, som avser hela förra Äret och inkluderar sjÀlvmord.
Enligt honom ligger antalet sjÀlvmord under perioden efter juli 2020 pÄ en fortsatt lÄg nivÄ i förhÄllande till tidigare Är. Men Àn sÄ lÀnge Àr statistiken preliminÀr. I juni kommer rapporten som visar hur det sÄg ut i Sverige förra Äret.
ââDet finns en viss efterslĂ€pning i statistiken eftersom det kan dröja innan lĂ€kare skickar in dödsfallsintyg, men framförallt dröjer det dĂ„ suicidfall tar lĂ€ngre tid att utreda. Det ligger pĂ„ RĂ€ttsmedicinalverket.
TT: Men utifrÄn de preliminÀra siffrorna ser inte sjÀlvmorden ut att ha ökat under 2020?
ââDet ser inte ut att ha blivit en ökning utifrĂ„n den data vi fĂ„tt in, den kommer troligen visa en minskning mot tidigare Ă„r. Men det Ă€r Ă€nnu osĂ€kert eftersom vi fortfarande fĂ„r in dödsorsaksintyg frĂ„n RĂ€ttsmedicinalverket.