Regeringen vill stärka EU:s försvarsförmåga

Emmanuel Macron brinner för att diskutera "en ny tillväxtagenda", att Europa ska bli mer självständigt och självförsörjande ekonomiskt. Men verkligheten har delvis skrivit om agendan för torsdagens och fredagens toppmöte.

– Fokus blir på att stärka EU:s motståndskraft, säger statsminister Magdalena Andersson (S) i riksdagens EU-nämnd.

Säkerhets- och försvarsfrågor har ställts i ett helt nytt ljus efter Rysslands invasion, säger hon.

– I ett läge med större osäkerhet och instabilitet är det viktigt att vi utvecklar våra samarbeten. Vi behöver förstärka EU:s operativa förmåga, förbättra förutsättningar för militär mobilitet, fortsätta rusta oss mot hybrid- och desinformationskampanjer och utveckla gemensamma projekt och upphandlingar.

Solidaritet

Inför mötet har Sverige och Finland skrivit ett gemensamt brev för att påminna om EU:s försvarsförklaring, att alla medlemsländer ska bistå en medlemsstat som utsätts för väpnat angrepp.

– Med bakgrund mot Rysslands aggression mot Ukraina finns det anledning att påminna om detta, säger Magdalena Andersson.

En högt uppsatt EU-källa säger att brevet kommer att diskuteras.

"Jag har inte sett någon som har något emot den här solidaritetsklausulen. Jag tror att det är bra att det nämns, för det är inte alla medlemsstater som är med i Nato, så det är en viktig faktor och jag förväntar mig att det kommer att märkas i texten (i det gemensamma uttalandet efteråt)", säger källan.

Diger dagordning

På EU-ledarnas bord ligger en rad frågor – hur Europa kan minska sitt beroende av rysk gas och olja, hur sanktionerna kan skärpas, flyktingmottagandet och vilket svar EU-ledarna ska ge på Ukrainas ansökan om medlemskap i unionen. För att nämna några.

I Bryssel cirkulerar uppgifter om att det smids planer på en ny stor fond för att stödja EU-länder som nu behöver investera kraftigt i energiomställning för att minska sitt beroende av rysk olja och gas samt i försvaret.

Pengarna skulle lånas upp, vilket budgetrestriktiva länder som Tyskland och Sverige är motståndare till.

– Vi vill inte ha någon gemensam upplåning eller en ny fond. Det är glasklart, säger Andersson.

Svar till Ukraina

EU-ledarna ska även diskutera Ukrainas ansökan om EU-medlemskap, en process som normalt sett tar flera år.

Efter Ukrainas ansökan följde snabbt Moldaviens och Georgiens. EU-kommissionen har redan fått i uppdrag att utvärdera dessa ansökningar.

Sverige tycker att det är bra att Ukrainas ansökan har hanterats snabbt, men anser att man ändå bör hålla fast vid den ordning som gäller, något snabbspår finns inte.

– Vi bedömer att man bör undersöka samarbeten och politiskt närmande för Ukraina utanför själva processen för medlemskapsförhandlingar. Det finns många andra sätt att göra det på, säger Andersson.