Finlands problem: För låg smittspridning

Finland har infört betydligt hårdare restriktioner än Sverige för att möta coronaviruset. De är inte fullt lika hårda som dem i Spanien, Italien och Frankrike, men barnen har inte kunnat gå i skolan och under en period sattes hela huvudstadsregionen Nyland i karantän.

– Framför allt införde vi åtgärderna på ett mycket tidigt stadium, säger Mika Salminen, hälsosäkerhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd, och en av dem som leder smittskyddsarbetet i Finland under pandemin.

Åtgärderna har gett resultat. Hittills har bara 190 personer dött av viruset. Problemet är bara att smittspridningen nu nästan är för låg.

– Vårt mål har hela tiden varit att skydda vårdens kapacitet. Det målet har vi nått, men vi har också gått förbi det. Den (smittspridningen) är lite väl låg nu. För om den är för liten kommer det att ta evigheter innan vi kommer ut ur den här pandemin. Självfallet är det bra att gamla och sjuka inte dör, men det är en balansgång, säger Mika Salminen.

Med nuvarande takt, säger han, kommer toppen på smittspridningen inte att nås förrän till hösten. Att helt och hållet ducka för viruset, tror han inte på.

– Det här viruset kommer vi inte att bli av med, som genom ett trollslag. Det finns inga belägg för det. Det är ett önsketänkande och ingenting man kan bygga en strategi på.

Fler döda

TT: Den tidigare statsepidemilogen Johan Giesecke tror att utfallet ungefär kommer att bli detsamma i alla länder oavsett strategi, när vi utvärderar pandemin om några år. Tror du också det?

– Kanske inte i antal döda, för det beror på hur väl man lyckas skydda de svagaste åldringarna, men mätt i hur stor andel av befolkningen som genomgår en infektion, ja. Det finns ingen anledning att tro något annat.

TT: Under tiden kanske man kan hoppas på ett vaccin, eller?

– Ett vaccin löser inte problemen till hösten eller till nästa år. Det är ingen snabb process. Av alla vaccinkandidater kommer kanske en av tjugo, eller en av tio, att leda till ett fungerande vaccin. Sedan är det kliniska studier och därefter ska det produceras och distribueras. Två år är väldigt optimistiskt, medan fem till tio år är mer realistiskt.

TT: Vad tycker du om Sveriges strategi?

– Jag har inte som vana att ta ställning till andra länders strategier. Varje land fattar sina egna beslut utifrån sina värderingar. Sveriges strategi kanske leder till fler döda, men epidemin går kanske snabbare över. För tillfället ser det ut så, men det vet vi först när vi har facit i hand och det har vi inte nu.

Inget facit

TT: I Sverige säger experterna att alla famlar i mörkret, inte bara Sverige. Håller du med om det?

– Absolut. Det finns inget facit. Först om två till tre år kommer vi att veta vad som var bäst.

TT: Vilka problem har ni haft i Finland?

– Vi behöver alla skyddsutrustning, speciellt om det här drar ut på tiden. Sen finns det också stora indirekta konsekvenser, exempelvis på ekonomin. Den här pandemin kommer också få långa följdverkningar för hälsan och människors välfärd.

TT: I Sverige har Folkhälsomyndighetens generaldirektör sagt att facit inte bara kan räknas i antal döda. Vad säger du med om det?

– Det stämmer förstås. Men i vår grundlag kommer människors liv och säkerhet mycket högt. Det ligger väldigt djupt hos oss, samtidigt som vi såg att vården riskerade att bli överbelastad. Därför agerade vi som vi gjorde. Vi hade nästan inget annat val. Dessutom har vi beredskapslagar som gjorde att vi kunde sätta Nyland i karantän, som man inte har i Sverige.