I mĂ„nga fall dĂ€r personer utsĂ€tts för upprepad brottslighet ligger ofta en och samma gĂ€rningsman bakom â inte sĂ€llan handlar det om mĂ€n som utsĂ€tter kvinnor för hot och vĂ„ld i nĂ€ra relation.
Men traditionella verktyg som lagföring och kontaktförbud rÀcker inte alltid till för att stoppa en motiverad vÄldsverkare, enligt polisen, som med en relativt ny metod i stÀllet riktar in sig pÄ att bryta gÀrningsmÀnnens beteende.
Metoden som kallas riskreducerande insatser (RRI) gÄr i korta drag ut pÄ att utbildade samtalsutövare genomför strukturerade och systematiska samtal med vÄldsamma personer för att fÄ dem att sluta med sina brottsliga handlingar.
Samtalen Àr frivilliga och sker utanför den pÄgÄende utredningen. Fokus ligger dÀrmed inte pÄ brottet, utan pÄ att blicka framÄt, hitta strategier för att hantera problem och undvika att det sker igen, enligt Christer Tessmann, gruppchef vid brottsoffer- och personsÀkerhetsverksamheten i region Stockholm.
ââVĂ„rt uppdrag Ă€r att ta kontakt med den hĂ€r personen och utifrĂ„n Ă€rendet lyssna in; vad Ă€r det som gör att han Ă€r i den hĂ€r situationen och vad skulle kunna förĂ€ndras sĂ„ att han kan kliva vidare i livet, sĂ€ger han.
Effektivt resultat i pilotprojekt
Metoden, som först testades i ett pilotprojekt i polisregion Syd, har visat sig vara effektiv. Vid en utvĂ€rdering av 118 Ă€renden frĂ„n 2019â2021 framkom det att vĂ„ld och hot hade upphört i 72 procent av fallen dĂ€r den anvĂ€nts. I fjol fattade polisen beslut om att RRI ska anvĂ€ndas nationellt och arbetet Ă€r nu i gĂ„ng i ett par andra regioner, utöver Syd och Stockholm.
Nu har metoden utsetts till vinnare i den svenska deltÀvlingen till European Crime Prevention Award, som Ärligen utser Europas bÀsta brottsförebyggande projekt eller verksamhet.
Störst effekt har arbetssÀttet visat sig ha i Àrenden med inslag av stalkning, upprepade övertrÀdelser av kontaktförbud samt brott mot anstÀllda inom rÀttsprocessen.
ââDet minskar lidandet för den utsatta som kanske inte behöver flytta till ett skyddat boende och barnen kan gĂ„ kvar pĂ„ förskola och skola, sĂ€ger Christer Tessmann.
Minskar belastning
NÄgra andra positiva bieffekter Àr att metoden ofta ger ett ökat förtroende för myndigheter och dessutom minskar belastningen pÄ polisens utredningsarbete, enligt Tessmann.
ââVi hanterar Ă€renden emellanĂ„t med 10â15 anmĂ€lningar frĂ„n samma person gentemot den vi pratar med, som bara lĂ€ggs pĂ„ hög. Det kan handla om ofredandeĂ€renden som inte riktigt nĂ„r upp till att bli avdömda i slutĂ€ndan, men det Ă€r lika pĂ„frestande för den som Ă€r utsatt Ă€ndĂ„.
En ytterligare fördel som han lyfter Àr att polisen via samtalen kan lÀra sig mer om gÀrningsmannen och bÀttre bedöma hur kraftfulla hoten Àr och vilka sÀkerhetsÄtgÀrder som eventuellt behöver vidtas för att skydda brottsoffret.
De flesta vill prata
Christer Tessmann ser inga nackdelar med arbetssÀttet, men sÀger att det kan vara svÄrare att anvÀnda i vissa typer av fall, med exempelvis psykisk ohÀlsa eller vÄrdnadstvister. Inför alla Àrenden görs ocksÄ en riskbedömning dÀr man tittar pÄ om brottsoffret riskerar att bli mer utsatt om polisen kontaktar gÀrningsmannen.
ââSer vi att den risken finns, sĂ„ fĂ„r polisen jobba med andra metoder, sĂ€ger han.
TvÀrtemot vad mÄnga kanske tror Àr det bara "en promille" av de kontaktade gÀrningsmÀnnen som inte vill prata med polisen, sÀger han.
ââDet absolut vanligaste svaret vi fĂ„r efter nĂ„gra samtal Ă€r âĂ€ntligen har nĂ„gon lyssnat pĂ„ migâ och sedan kan de gĂ„ vidare.