Krisen kvarstÄr i revolutionens Sudan

Ett Ă„r efter att den mĂ„ngĂ„rige diktatorn Omar al-Bashir störtades Ă€r Sudan fortfarande i kris. Landet har börjat kravla sig upp med politiska kompromisser – men ekonomiskt sjunker det djupare ned i dyn.

Sudan Àr fortfarande i kris, men i det senaste Ärets revolution finns ljusglimtar och hopp om en demokratisk framtid. Bilden Àr tagen vid protesterna utanför militÀrens högkvarter i Khartum, tio dagar efter diktatorn Omar al-Bashirs fall i april förra Äret. Arkivbild.

Sudan Àr fortfarande i kris, men i det senaste Ärets revolution finns ljusglimtar och hopp om en demokratisk framtid. Bilden Àr tagen vid protesterna utanför militÀrens högkvarter i Khartum, tio dagar efter diktatorn Omar al-Bashirs fall i april förra Äret. Arkivbild.

Foto: AP/TT

Brott & Straff2020-04-11 19:16

Den 11 april för ett Är sedan avsattes presidenten al-Bashir, efter att i ungefÀr 30 Ärs tid lett en av vÀrldens strÀngaste regimer.

Medan inflationen och matpriserna klÀttrade allt högre hade fler och fler sudaneser samlats till revolution pÄ landets gator och till slut rÀmnade marken under al-Bashir. Ett Är senare försöker ett brÀckligt övergÄngsstyre bygga upp landet frÄn grunden.

OmvÀlvande massaker

Diktatorns fall innebar inte en omedelbar förÀndring. Det var militÀren som till sist valde att avsÀtta al-Bashir och den ville sedan fortsÀtta styra, genom ett styrande rÄd bestÄende av generaler.

Folkets protester, som hade pÄgÄtt i fyra mÄnader, fortsatte. Omfattande sittprotester Àgde rum utanför militÀrens högkvarter i Khartum för att tvinga den att lÀmna ifrÄn sig makten.

Den 3 juni gick en ökÀnd paramilitÀr styrka som lyder under regeringen till attack mot sittprotesterna i huvudstaden. Fler Àn 100 mÀnniskor sköts till döds av soldater i vad som beskrivits som en regelrÀtt massaker. MÀngder av kvinnor uppges ocksÄ ha blivit vÄldtagna. Döda kroppar visade sig senare ha dumpats i Nilen och det Àr fortfarande svÄrt att bedöma vidden av brottet.

En mÄnad senare nÄdde militÀrrÄdet och en allians av civila parter och oppositionella grupper en uppgörelse om ett samstyre, med det uttalade mÄlet att Sudan ska gÄ till val efter drygt tre Är. I uppgörelsen ingick ocksÄ en utredning av ansvaret för Khartummassakern och andra militÀra övergrepp mot civilbefolkningen.

River ned det gamla

Samstyret bestÄr av fem militÀrer och sex civila företrÀdare och leds av generalen Abdel Fattah al-Burhan, som till skillnad frÄn mÄnga av sina kollegor inte stÄr under tidigare anklagelser om krigsförbrytelser eller folkmord.

TopptjÀnstemannen Abdalla Hamdok valdes till premiÀrminister, landet fick Äter vara med i Afrikanska unionen och det fattades beslut om att riva alla institutioner som byggts upp under al-Bashir-regimen för att sedan börja om frÄn början.

PÄ vÀgen finns dock mÄnga hinder. Vid sidan av de ekonomiska svÄrigheterna för interimsstyret fredssamtal med vÀpnade grupper i det sedan lÀnge krigshÀrjade landet, dÀr mÄnga lÄnga konflikter förblir olösta och mÄnga invÄnare drivits pÄ internflykt.

Den 9 mars i Är stötte premiÀrminister Hamdok pÄ ett bokstavligt hinder pÄ vÀgen: Han klarade sig helskinnad frÄn en explosion, ett misstÀnkt mordförsök, nÀr han passerade utanför Khartum i en bilkonvoj.

"Jag kan försÀkra er om att det som hÀnde inte kommer att stÄ i vÀgen för vÄr övergÄngsperiod. Det Àr i stÀllet ytterligare en knuff pÄ förÀndringens hjul i Sudan", skrev han pÄ Twitter efter attacken.

"OuthÀrdligt helvete"

Inflationen i Sudan har stigit frÄn 44 procent till 71 procent under Äret som gÄtt, enligt Internationella valutafonden.

– De ekonomiska omstĂ€ndigheterna har blivit ett outhĂ€rdligt helvete. Det sudanesiska pundet har förlorat 40 procent av sitt vĂ€rde sedan al-Bashir avsattes, inflationen har ökat och bensin- och brödbristerna fortsĂ€tter, sĂ€ger Khaled Omran, statsvetarprofessor vid De tvĂ„ nilernas universitet i Khartum, till nyhetsbyrĂ„n EFE.

Vid sidan av detta utgör coronaviruset Ànnu ett hinder för landets utveckling, dÄ flera fall har upptÀckts.

Sudan stÄr fortsatt med pÄ USA:s lista över stater som stödjer terrorverksamhet, vilket avskrÀcker investerare. För att strykas frÄn listan förvÀntas landet först genomföra en rad grundlÀggande demokratiska reformer. Amerikanska sanktioner har dock lyfts gradvis.

En trojka bestĂ„ende av USA, Storbritannien och Norge – som lĂ€nge spelat en medlarroll i de sudanesiska konflikterna – gratulerar Sudan pĂ„ Ă„rsdagen för Omar al-Bashirs fall. LĂ€nderna uppmanar alla landets parter att i ett första steg sĂ€tta sig vid fredsförhandlingsbordet.

"Mycket akut arbete ÄterstÄr för att uppnÄ revolutionens mÄl", skriver de i ett uttalande.

FolkmordsÄtal pÄ gÄng

Omar al-Bashir dÄ? Efter att diktatorn blivit avsatt meddelade de militÀrstyrda myndigheterna att enorma summor pengar hittats i kontanter i hans hem och han avtjÀnar ett fÀngelsestraff för korruption i Sudan.

al-Bashir stÄr sedan lÀnge anklagad för folkmord som begicks i konflikten i Darfur och i februari beslutade övergÄngsregeringen att han ska överlÀmnas till Internationella brottmÄlsdomstolen i Haag. 76-Äringen har meddelat att han vÀgrar att samarbeta med domstolen.

Bakgrund: Omar al-Bashir

Omar Hassan Ahmad al-Bashir föddes 1944 i en modest beduinfamilj i norra Sudan – ett omrĂ„de som dĂ„ tillhörde Storbritannien och Egypten. Han anslöt sig tidigt till den egyptiska armĂ©n och deltog bland annat i Jom Kippur-kriget mot Israel 1973. PĂ„ 1980-talet hade han en central militĂ€r ledarroll i inbördeskriget mot rebeller i södra Sudan.

Stödd av militÀren tog överste al-Bashir 1989 makten över Sudan genom att störta Ummapartiets ledare Sadiq al-Mahdi, som dÄ var landets demokratiskt valde premiÀrminister. Kuppen skedde utan blodspillan, och ett övergÄngsrÄd upprÀttades med Omar al-Bashir i spetsen.

Under Ă„ren som följde skulle det dock bli tydligt att al-Bashir, som utnĂ€mnde sig sjĂ€lv till president 1993, inte hade nĂ„gra planer pĂ„ att lĂ€mna ifrĂ„n sig makten. Han upplöste parlamentet, förbjöd politiska partier och beordrade domstolar att tillĂ€mpa sharialagar i stora delar av landet. Oppositionella fördrevs i landsflykt eller fĂ€ngslades. Sudan blev dessutom en tillflyktsort för terrorister, som al-Qaidaledaren Usama bin Ladin – nĂ„got som fick USA att svartlista landet och införa sanktioner.

2003 utbröt en vĂ„ldsam konflikt ut i Darfurregionen i vĂ€stra Sudan. Rebellgrupper revolterade mot armĂ©n, och för att trycka tillbaka motstĂ„ndet knöt regimen till sig lokala arabiska klanmedlemmar och fruktade miliser, i folkmun kallade janjawider. Striderna ledde till ofattbart stort civilt lidande. En vanlig strategi var att flygbomba byar för att dĂ€refter lĂ„ta janjawider attackera och brĂ€nna ned samma byar frĂ„n marken. MassvĂ„ldtĂ€kter anvĂ€ndes systematiskt som vapen. FN berĂ€knar att runt 300 000 mĂ€nniskor har dött och nĂ€ra tre miljoner mĂ€nniskor tvingats pĂ„ flykt under konfliktens gĂ„ng.

I mars 2009 utfĂ€rdade Internationella brottmĂ„lsdomstolen i Haag (ICC) sin första arresteringsorder mot Omar al-Bashir. Åtalet utvidgades 2010. Totalt stĂ„r han Ă„talad för tvĂ„ fall av krigsbrott, fem fall av brott mot mĂ€nskligheten och tre fall av folkmord i Darfur. Trots detta har Omar al-Bashir tidigare kunnat göra statsbesök i flera lĂ€nder utan att gripas.

Efter mÄnader av protester i Sudan avsattes al-Bashir i april 2019. Han dömdes senare för korruption till ett tvÄÄrigt straff pÄ anstalt.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!