Här ligger Vingåkersbornas avfall

Under ytan ligger avfall från mer än ett halvt sekel. Inom några år hoppas man att hela deponin ska vara täckt.

Stefan Olsson, maskinist, Rolf Jonsson, tidigare teknisk chef och Sami Serti, teknisk doktor med avfallsdeponier som sin specialitet, står och blickar ut över deponins månlandskap.

Stefan Olsson, maskinist, Rolf Jonsson, tidigare teknisk chef och Sami Serti, teknisk doktor med avfallsdeponier som sin specialitet, står och blickar ut över deponins månlandskap.

Foto: Anna Mi Skoog

Vingåkers kommun2019-11-14 07:32

År 2008 trädde en ny lagstiftning ikraft som gjorde att gamla deponier som saknade bottentätning inte längre fick användas. Dessa deponier skulle i stället täckas uppifrån, så att inte vatten från nederbörd skulle laka ut farliga ämnen från dem. 

– Vi gör det här för att skydda människor och miljö, förklarar Sami Serti. 

Han är teknisk doktor med avfallsdeponier som specialitet. Han kom till Viks deponi i maj 2010 och påbörjade arbetet med bland annat tillståndsansökningar och inmätning av området som skulle täckas.  

– Sedan kom det första lasset med material till avjämning i oktober 2014, berättar han. 

Täckningen av en deponi består av olika lager. Närmast ovanpå avfallet läggs ett utjämningsskikt som består just av restmaterial. Sedan läggs ett tätskikt av bentonitmatta och därefter en dräneringsmatta. Ovanpå det, ett skyddslager av jord och morän och högst upp, ett växtetableringsskikt där man sedan sår gräs. 

Området på Vik som ska täckas in är nio hektar stort, och det är uppskattningsvis 700 000 ton avfall från minst ett halvt sekel tillbaka som ligger här. 

– Det är en häxbrygd. Var slängde man sina gamla batterier och färgburkar förr? Allt hamnade här, säger Sami Serti. 

Det är dock väldigt lite som lakas ut från deponin, trots att den ännu inte är färdigtäckt. 

– Vi har tagit prover på yt- grund- och lakvatten men inte kunnat se någon spridning av föroreningar, berättar han. 

Just nu pågår arbetet med utjämningsskiktet, och det är vissa faktorer som försvårar arbetet. 

– Det är konkurrens om restmaterialet när flera kommuner håller på med täckning av sina deponier, förklarar Sami Serti. 

En annan faktor är att Sörmland Vattens återvinningsanläggning står på en del av den gamla deponin, och måste flyttas innan täckningen kan göras klar. 

– Det är ett litet orosmoment. Får vi ett driftsstopp riskerar vi att tappa de leverantörer vi har i dag, säger Stefan Olsson, maskinist. 

Vingåkers kommun har uppskattat kostnaden för sluttäckningen till 16 miljoner kronor, om arbetet utförs i egen regi. Men projektet går just nu med vinst, eftersom man kan ta betalt för att ta emot restmaterialet.  

– Min förhoppning är att täckningen av deponin inte ska kosta en krona för kommunen, säger Rolf Jonsson, tidigare teknisk chef, som nu är pensionerad, men timanställd för att fullfölja arbetet med deponin. 

En grävskopa sprider ut restmaterial på toppen av deponin. Några korpar lyfter och flyger iväg.
En grävskopa sprider ut restmaterial på toppen av deponin. Några korpar lyfter och flyger iväg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!