Merparten av alla flerbostadshus i Katrineholm vÀrms upp med fjÀrrvÀrme. Detsamma gÀller för skolor, Àldreboenden och andra offentliga miljöer. PÄ Tekniska verkens kundlista finns ocksÄ 700 villor, en dryg tiondel av kommunens smÄhus om man relaterar till statistik frÄn statistiska centralbyrÄn. Men alla omrÄden kan inte ansluta sig.
â FjĂ€rrvĂ€rmen kom till Katrineholm i början av 80-talet och vi har ett ungt nĂ€t i förhĂ„llande till stĂ€der som byggde sina fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t pĂ„ 50-talet, sĂ€ger företagets affĂ€rsenhetschef Anna Axelsson.
De isolerade stÄlrör som leder varmvatten ligger nedgrÀvda lÀngs med gatorna i stan. Idag finns det nÀt i större delen av stan, men i kransorter och en del ytteromrÄdena saknas anslutningsmöjligheter.
â Man har börjat inifrĂ„n och arbetat utĂ„t.
I stora drag kan man sÀga att Lasstorp, norra GersnÀs, östra Laggarhult, Talltullen, Genne och bostÀder söder om Backavallen saknar nÀt. NÀr nya omrÄden planeras idag diskuteras fjÀrrvÀrme redan pÄ detaljplanestadiet.
â Problemet Ă€r att de bygger nya gator innan de sĂ€ljer tomterna. Vi mĂ„ste veta vem kunden Ă€r tidigt i processen, sĂ€ger Marcus Mannsbart, avdelningschef för distribution.
Det billigaste Àr förstÄs att samordna markarbeten sÄ att fjÀrrvÀrmen kommer pÄ plats innan nya omrÄden Àr fÀrdiga. Tekniska verken Àgs av Linköpings kommun och lÀgger inte ut rör till enskilda fastigheter pÄ spekulation, som fiberleverantörerna ofta gör.
â Vi mĂ„ste varmhĂ„lla rören och det Ă€r kostsamt.
VillaÀgare med nÀrhet till det befintliga nÀtet kan ansluta sig till en kostnad av 70 500 kronor efter rotavdrag. Det förutsÀtter att huset sedan innan har ett vattenburet vÀrmesystem. Har man direktverkande el, landar prislappen pÄ det dubbla för en normalstor villa, eftersom ett vattenburet system mÄste installeras.
Den fasta Ärskostnaden ligger pÄ 5 600 kronor och dÀrtill betalar kunden i nulÀget 67,50 öre per kilowattimme.
â Om det lönar sig eller inte, beror pĂ„ hur man rĂ€knar. Jag vĂ€rnar mycket om miljön. Att mĂ€ta kilowattimmar rĂ€cker inte, man mĂ„ste fundera pĂ„ hur mycket resurser som har gĂ„tt Ă„t i produktionen, sĂ€ger Anna Axelsson.
Hon tar pÄ sig den orange hjÀlmen för att bjuda pÄ en rundtur uppför alla gallertrappor till kraftvÀrmeverkets hjÀrta. HÀr tillverkas det varmvatten som blir till vÀrme och varmvatten till 1 450 anslutna fastigheter.
â HĂ€r finns fem pannor och tvĂ„ reservpannor, sĂ€ger Anna Axelsson.
Transportörer matar in trÀflis som till största delen bestÄr av returtrÀ frÄn avfallsanlÀggningar. I en jÀtteugn eldas fliset sÄ att vatten kokar och driver en turbin som omvandlar kraften till el. Den varma Ängan kyls och vÀrmen gÄr vidare till kunden. Askan tas om hand och i skorstenen mÀts utslÀppen hela tiden för att sÀkerstÀlla att rökgasfilteringen fungerar som den ska.
â Vi har en vĂ€ldigt lĂ„g pĂ„verkan pĂ„ miljön och eldar bland annat sĂ„nt som har slĂ€ngts pĂ„ tippen.
AnlÀggningen Àr 100 procent fossilfri. Elen som produceras tÀcker ungefÀr Ätta procent av kommunens elbehov. Det innebÀr att den som har fjÀrrvÀrme Àven bidrar till en grön elproduktion.
I Katrineholm arbetar 29 personer och det finns bemanning dygnet runt. För fjÀrrvÀrmekunderna innebÀr det service pÄ nÀra hÄll om man behöver hjÀlp med att stÀlla in sin vÀrmecentral, som i övrigt Àr automatisk med temperaturgivare inne eller ute.
â Om det inte blir varmt sĂ„ kanske man behöver fler element eller lufta systemet, sĂ€ger Anna Axelsson.